Det är oroväckande att så många ex-militärer tar plats i Trumps administration. Militärer ska inte ha politisk makt i en demokrati. Och det finns redan tecken på betydande åsiktsskillnader.
Amerikaner har en djup respekt för sina militärer. Och få är så beundrade som James Mattis, som kallas ”the Mad Dog”– den galna hunden.
Han beskrivs som en av de mest inflytelserika militärerna i sin generation och som alltså snart kan bli chef över världens mäktigaste militär.
”Kul att skjuta”
Smeknamnet har han fått för sin tydliga och aggressiva ledarstil främst när han ledde invasionen i Irak 2003 och för sina många kontroversiella uttalanden som att det kan vara ”kul att skjuta människor”.
Det uttalandet handlade om när han ledde en insatsstyrka i Afghanistan 2001, då han krigade mot talibaner, som enligt Mattis förlorat all sin manlighet på grund av sin misshandel och sitt förtryck av människor.
James Mattis beröms för att vara strategisk och handlingskraftig.
Donald Trump twittrade ut att Mattis är det närmaste USA kommit en nutida general Patton (legendarisk amerikansk general under andra världskriget) och ”en sann generalernas general”.
Protester
Mattis är 66 år och pensionerad sen fyra år tillbaka. Ett frågetecken återstår – kongressen måste enligt lag göra ett undantag eftersom det enligt amerikansk lag måste ha gått sju år innan en pensionerad general får inneha ett politiskt uppdrag i det civila. Sist kongressen gick med på ett sådant undantag var 1950.
Enligt tidningen Washington Post har det redan kommit protester från kongressledamöter.
– Även om jag har den djupaste respekten för general Mattis livsverk så kommer jag inte acceptera ett undantag. Civil kontroll av vårt försvar är en grundläggande princip i amerikansk demokrati, sa demokraten och senatorn Kirsten Gillibrand.
Vill inte riva Iran-avtal
Samtidigt har ledande republikaner uttryckt sitt stöd och gillande och eftersom de har en majoritet i bägge kamrarna kommer utnämningen inte att vara några problem.
Med utnämningen av Mattis kan man redan se de första sprickorna i Trumps nya administration. Mattis har sagt att han inte ser någon anledning att riva upp det färska icke-spridningsavtalet rörande kärnvapen med Iran, något Trump sagt sig vilja göra.
Avtalet ska gälla, har general Mattis sagt, så länge Iran inte tydligt bryter mot avtalet eftersom han anser att avtalet försämrar Irans förmåga att skaffa sig kärnvapen. Men den nominerade CIA-chefen Mike Pompeo har sagt att en av hans första prioriteringar är att riva upp avtalet med Iran. Det är ett av flera exempel på motstridiga signaler i den spretiga administration Trump nu sätter samman.
Motstridiga signaler
James Mattis är respekterad av både arabländer och Israel efter sin tid i regionen eftersom han talar klarspråk, han har upprepade gånger kritiserat Obamaadministrationen för att inte ha en sammanhållen politik i Mellanöstern. Mattis anser att ”politiserad islam” är det största hotet mot USA och att Iran är det största fredshotet i Mellanöstern.
Men även här kommer motstridiga signaler – medan Trump sagt sig vilja närma sig Ryssland för att gemensamt besegra IS så är Mattis tveksam till att liera sig närmare med Ryssland utifrån hur ryssarna agerat i Syrien och Ukraina.
Fler militärer
Mattis är inte den enda militären som nu utses i den nya administrationen, det finns en rad före detta militärer som är nominerade eller på Trumps lista över önskvärda kandidater. Dit hör den nominerade CIA-chefen Pompeo, nationella säkerhetschefen Michael Flynn, ex-generalen Joseph Kellogg, som är favorittippad som nationell underrättelsechef. Det spekuleras även om att David Petraeus, tidigare general och före detta CIA-chef, kan bli utrikesminister.
Trumps förkärlek till militärer är förvånande med tanke på att militärer fick utstå hård kritik under hans valrörelse. Trump sa bland annat att han kunde mer än generalerna om hur man skulle besegra IS och hotade avskeda flera stycken om han vann valet.
Högt förtroende
Men för en oerfaren politiker är militärer ett sätt att skänka strålglans och stabilitet åt en ny och grön administration. Det gjorde exempelvis president Bush den yngre när han utsåg pensionerade generalen Powell till sin utrikesminister. Bekymrade röster i amerikanska medier understryker att Trump ser ut att gå mot ett rekord med antalet före detta militärer i sin nya administration.
Enligt Gallup finns det ingen samhällsinstitution som amerikanerna har så högt förtroende för som landets försvar.
På andra plats kommer småföretagare med 20 procent. Sist kommer den folkvalda kongressen med åtta procent, en bottenplats de bland annat delar med Vita Huset och tv-nyheter.
Mer osäker
Men det finns anledning till oro – principen att militärer inte ska ha inflytande över civilsamhället och folkvalda politiska institutioner är ett fundament i en demokrati.
Snart svärs en hetlevrad person som Donald Trump in som USA:s 45:e president, som sagt sig vilja ”bomba skiten” ur IS, och som kommer omgärda sig med en rad före detta militärer som ser militär intervention som en lösning före diplomati. Därmed har vår värld blivit ett snäpp mera osäker.