Latinamerikas längsta krig kan snart vara till ända. På onsdagen skakade Colombias president hand med Farc-ledaren Rodrigo Londoño, efter ett stort genombrott i fredsförhandlingarna mellan parterna.
Det var en historisk dag när Colombias president Juan Manuel Santos och rebelledaren Rodrigo Londoño, också känd under sina noms de guerre Timoleón Jiménez och Timochenko, skakade hand i Kubas huvudstad Havanna.
De båda ledarna lovade att sätta stopp för Latinamerikas längsta krig, som har krävt över 220 000 dödsoffer, inom sex månader, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.
Sista hindret undanröjt
I ett gemensamt uttalande meddelade Santos och Londoño att det sista stora hindret för ett fredsavtal nu är undanröjt, bland annat sedan de kommit överens om hur offren för den blodiga konflikten ska kompenseras, och hur de som begått brott under kriget ska bestraffas.
Parterna har enats om att införa en amnesti för alla soldater som inte gjort sig skyldiga till krigsbrott. En sanningskommission ska också inrättas. Rebeller som erkänner brott, kompenserar sina offer och lovar att lägga ned vapnen för alltid kommer att frihetsberövas i högst åtta år enligt avtalet.
Kerry hyllar genombrottet
USA:s utrikesminister John Kerry var snabb med att hylla genombrottet i fredssamtalen.
– Tillkännagivandet i dag vid fredssamtalen i Havanna är ett historiskt steg mot ett slutgiltigt fredsavtal för att sätta stopp för en över 50 år gammal väpnad konflikt, sade Kerry enligt nyhetsbyrån AFP.
– Det colombianska folket förtjänar en rättvis och hållbar fred, och det här kommer att bli deras seger.
Enligt Santos möjliggör överenskommelsen att regeringen och marxistgerillan Farc kan underteckna ett definitivt fredsavtal inom sex månader. Gerillan har å sin sida lovat att lägga ned sina vapen inom 60 dagar efter det att avtalet skrivits under.
Konflikten mellan Colombias regering och gerillan har pågått sedan 1960-talet. Fredsförhandlingarna på Kuba startade i november 2012.
Fakta: Fredssamtalen i Colombia
Fredssamtalen mellan vänstergerillan Farc och regeringen inleddes i oktober 2012. Dagordningen har spaltats upp i fem eller sex huvudpunkter.
I maj 2013 nåddes enighet om en jordreform, med satsningar på ekonomisk och social utveckling av landsbygden.
I november 2013 slöts ett avtal om rebellernas framtida politiska deltagande, när Farc ska förvandlas till politiskt parti.
I maj 2014 kom besked om att enighet nåtts i fråga om odling av och handel med narkotika. Vänstergerillorna finansierar en stor del av sin verksamhet genom narkotikan.
Vad som varit kvar på dagordningen är avväpning av rebellerna och kompensation för konfliktens offer, något som nu tycks ha fått en lösning.