– Vi talar om krigsbrott, krigsbrott i stor skala, krigsbrott med kemiska vapen, sade Frankrikes FN-ambassadör François Delattre när han gick in till mötet i FN-högkvarteret.
Storbritannien, Frankrike och USA har presenterat ett utkast till säkerhetsrådsresolution, i vilken den misstänkta giftgasattacken fördöms. Där ställs långtgående krav på Syrien att samarbeta med en föreslagen FN-utredning.
Före mötet avfärdar Rysslands utrikesdepartement utkastet som ”oacceptabelt”. Texten pekar ut en skyldig redan innan en utredning är gjord, och kommer att bidra till att öka spänningarna, säger ryska UD:s talesperson, enligt Reuters.
Ryssland har flera gånger tidigare använt sitt veto för att stoppa resolutioner i säkerhetsrådet om Syrienkonflikten.
Hollande kräver sanktioner
Samtidigt som mötet inleddes uppmanade François Hollande säkerhetsrådet att tillsätta en utredning om attacken, och att därefter införa sanktioner mot Syriens regim.
Margot Wallström (S) säger att det är viktigt att mötet hålls och att rådet insisterar på att kräva ut ansvar för den här typen av brott. Hon är än så länge försiktigt med att peka ut vem som ligger bakom den kemiska attacken.
– Vi vet ju vilka det är som har den här kapaciteten. Men i varje läge måste man ändå fastställa exakt vad det är som har hänt och vem som är ansvarig och därför säger vi att det ska göras skyndsamt, säger utrikesministern i samband med dagens stora Syrienkonferens i Bryssel.
I utkastet krävs en grundlig utredning av händelsen så snart som möjligt, och Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) uppmanas att snabbt rapportera vad den kommit fram till.
Rysk förklaring
Moskva hävdar att gasen läckte ut från en rebellkontrollerad byggnad som bombades av det syriska flygvapnet. Byggnaden ska ha använts för att tillverka kemvapen avsedda för inbördeskriget i Irak. Uttalandet preciserar dock inte om anfallet var medvetet eller om byggnaden bombades av misstag.
Många anser att påståendet ska tas med en rejäl nypa salt på grund av den ryska militärens delaktighet i striderna.
Hasan Haj Ali, befälhavare för rebellgruppen Fria Idlib-armén, hävdar att Ryssland ljuger.
– Alla kunde se flygplanet när det bombade med gas, säger han.
– På samma gång vet alla civila i området att det inte finns några militära ställningar där, eller platser för vapentillverkning. De olika oppositionsgrupperna har inte möjlighet att framställa dessa substanser.
Kremls talesperson Dmitrij Peskov säger att Ryssland kommer att fortsätta sina militära operationer ”för att stödja de syriska stridskrafternas antiterroristoperationer för att befria landet”, enligt Reuters.
Många barn dog
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan säger i ett tal att Kemvapenattacken krävde över 100 dödsoffer, utan att ange varifrån han fått siffran. Enligt det oppositionella Syriska människorättsobservatoriet (SOHR) som bevakar konflikten från Storbritannien krävdes minst 72 liv, varav ett 20-tal barn, skriver AFP.
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är offrens symptom typiska för användning av stridsgas, som sarin.
Iran, som också är på den syriske presidenten Bashar al-Assads sida, fördömer användandet av kemiska vapen och erbjuder hjälp till de drabbade.
Påve Franciskus kallar attacken för en massaker.
– Jag beklagar fullständigt den oacceptabla massakern som genomfördes i Idlibprovinsen i går, där tiotals försvarslösa människor däribland många barn, dödades, säger påven.
Bakgrund: Kemvapen i Syrien
- 4 april 2017: Minst 72 människor dödas av stridsgas i Khan Sheikhun i nordvästra Syrien.
- 2 augusti 2016: Oppositionella Syriska människorättsobservatoriet (SOHR) rapporterar 24 fall av kvävning i Saraqib, en rebellkontrollerad stad nära Aleppo. Orsaken misstänks vara klorgas som släppts från en helikopter.
- 25 augusti 2015: Syriska rebeller och aktivister larmar om en kemvapenattack som ska ha genomförts den 21 augusti i rebellfästet Mari' (Marea) i norra Aleppo. Terrorrörelsen Islamiska staten (IS) anklagas för att ligga bakom, en slutsats som får stöd i en FN-rapport 2016. Senapsgas ska ha använts vid attacken.
- 7 augusti 2015: FN:s säkerhetsråd grundar en expertpanel med uppdraget att utreda klorgasattacker i Syrien. Washington DC, London och Paris anklagar den syriska regimen för att ligga bakom sådana angrepp, medan Moskva påstår att bevis saknas. I slutet av augusti anklagar en FN-kommission syriska regimen för att ha använt kemvapen, sannolikt klorgas, vid åtta tillfällen.
- 10 september 2014: Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) uppger att klorgas har använts systematiskt i byar i Idlibprovinsen i nordvästra Syrien. Människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW) anklagar syriska regimen för att ligga bakom attacker i området.
- 21 augusti 2013: Hundratals människor dödas i kemvapenattacker i östra och sydvästra Damaskus, efter det att regimstyrkor inlett en offensiv i området. Oppositionen anklagar regimen för att ligga bakom, men regeringen i Damaskus förnekar det. Senare i augusti hävdar amerikanska underrättelsetjänsten att Syriens regering ”med stor sannolikhet” ligger bakom attackerna, då sammanlagt över 1 400 människor dödas, däribland flera hundra barn. I september slår en FN-rapport fast att det finns tydliga bevis för att saringas användes.
- 23 juli 2012: Assadregimen erkänner för första gången att den har kemiska vapen och hotar att använda dem i händelse av militär konflikt med länder i väst, men inte mot sin egen befolkning.