Rysslands olagliga annektering av Ukraina startade en debatt om det som kallas hybridkrig. Nu vill regeringen samarbeta med Storbritannien om hybridkrig.

– Det kommer i första hand röra sig om informationsutbyte på tjänstemannanivå om hur länderna väljer att organisera sig och hantera frågor kopplade till hybridhot, säger försvarsminister Peter Hultqvist.

Öppna och dolda operationer

Alla är inte överens om definitionen av hybridkrig. Det kan handla både om öppna och dolda operationer som i fallet Ukraina. I inledningsskedet av konflikten skickade Ryssland specialstyrkor i anonyma uniformer där det inte framgick från vilket land de kom. Soldaterna var också maskerade. 

Hybridkrig kan också handla om psykologiska påverkansoperationer i traditionella och sociala medier. Det har till exempel förekommit falska Twitterkonton och enligt Svenska Dagbladet även brev där försvarsminister Peter Hultqvist på falska grunder pekats ut som upphovsman.

Hybridkrig kan också handla om cyberattacker för att slå ut datasystem, telekommunikation och energiförsörjning.

Utvecklat samarbete

Regeringen vill också öka samarbetet mellan arméstridskrafterna i Sverige och Storbritannien.

För marinstridskrafterna och flygstridskrafternas samarbete finns redan så kallade arrangemangsplaner som specificerar vilka aktiviteter som länderna kommit överens om att göra under året. De båda ländernas regeringar vill också att det ska gälla arméerna.

– Önskan är att motsvarande kan överenskommas mellan ländernas arméstridskrafter då sådan inte finns i dagsläget. Det skulle vara ett bra verktyg för att tydliggöra och utveckla det samarbete som redan sker i dag, säger Peter Hultqvist.

Tester och utvärderingar

I avtalet som undertecknades i London i helgen lyfter de båda regeringarna också fram vikten av att fortsätta med militära ”integrerade tester och utvärderingar”, som den förra regeringen avtalade om i april 2013. Den tidigare försvarsminstern Karin Enström skrev då även under ett avtal om värdlandsstöd med Storbritannien.

– Samförståndsavtalet från 2013 med Storbritannien anger ansvar och principer för genomförandet av gemensam övnings- och testverksamhet, inklusive vilket stöd som kan förväntas från värdlandet i samband med denna typ av aktiviteter. För närvarande är samarbete inom ramen för test- och utvärderingsverksamheten begränsat. Svenska och brittiska myndigheter jobbar med att identifiera möjliga samarbetsområden, säger Marinette Nyh Radebo som är pressansvarig på försvarsdepartementet.

Marinen har mest samarbete

Ända sedan kalla kriget har Sverige haft ett omfattande militärt samarbete med Storbritannien. Det är ett av de länderna som Sverige är mest nära med. I dag berättar regeringen ganska öppet om samarbetet. Men fortfarande omgärdas en stor del av det som gäller ubåtar av sträng sekretess.

Men i avtalet som försvarsminister Peter Hultqvist undertecknade i helgen betonas vikten av fortsatt samarbete i undervattenskrigföring.

– Undervattenskrigföring är ett av de forskningsområden där vi har ett pågående samarbete med Storbritannien. Forskningssamarbetet kring detta handlar om elektriska och magnetiska signaturer och sensorer för detta, samt undervattensexplosioner och deras inverkan på fartyg, säger Marinette Nyh Radebo på försvarsdepartementet.

SVT avslöjade samarbete 

Efter ubåtskränkningarna i början av 1980-talet då en sovjetisk ubåt gick på grund inne på militärt skyddsområde och stora ubåtsjakter i Stockholms och Karlskronas skärgårdar ägde rum, inledde Sverige ett omfattande militärt samarbete med Storbritannien på ubåtsskyddsområdet.  Det var först 1998 som en del av samarbetet blev offentligt i ett program i SVT.

Sverige byggde upp Musac – marinens undervattenssensoranalyscentral – med hjälp av Storbritannien. På Musac analyserades ljudinspelningar av misstänkta ubåtskränkningar för att ta reda på typ av fartyg och nation.

Kungen hedersamiral

De svenska slutsatserna stämdes oftast av med marina experter i Storbritannien och USA som Musac hade ett mycket nära samarbete med. De var också djupt involverade i analysarbetet. Musac finns än idag.

Under det kalla kriget fanns enligt Svenska Dagbladet också planer att svenska marinchefen skulle upprätta ett exilhögkvarter i Storbritannien, i händelse av krig. Dit skulle bland annat svenska kungen och regeringen fly.

Kung Carl Gustaf är hedersamiral i brittiska flottan. Det finns bara två. Den andre är sultanen i Brunei.