Sverige är det land i EU som använder minst antibiotika i djuruppfödningen, mest används i Spanien, Cypern och Italien. Där används runt 40 gånger så mycket som i Sverige, visar nya siffror från Europeiska läkemedelsmyndigheten.

Men samtidigt importerar Sverige allt mer kött, vilket bidrar till ökningen av antibiotikaanvändningen. Efter att ha minskat med en procent 2014 steg importen till samma rekordnivå som 2013, visar statistik från Jordbruksverket. 

– Importen av kött ökar hela tiden. De köttslag där vi har den högsta andelen import är nötkött och lamm, säger Åsa Lannhard Öberg på Jordbruksverket.

– Importen av griskött har också ökat stadigt i ett längre perspektiv, men vi ser nu en minskande import sedan några år tillbaka, vilket beror på en ökad medvetenhet om antibiotikaresistenta bakterier och att vi pratar mer om hälsa och hållbarhet.

Importen tränger ut svensk kött

Den stora importen av billigt kött har trängt ut den svenska produktionen av framför allt griskött men även av nötkött. Nu har vi dock en ökad efterfrågan på svensk kött, enligt Åsa Lannhard Öberg.

– Men produktionstakten hänger inte med. Det tar tid att öka produktionen, det kom rätt plötsligt att vi ville ha mer svenskt kött. Det handlar ju om stora pengar som ska finansiera en utbyggnad och att det finns folk som vågar satsa, samtidigt som nya avelsdjur måste födas upp, säger hon.

Sverige importerar även mer mejeriprodukter framför allt ost och yoghurt.

– Importen av ost är till exempel sex gånger så hög idag som 1995 och importen av syrade produkter är tio gånger så hög, säger Åsa Lannhard Öberg.

Ingår i fodret

I de 29 länder som Europeiska läkemedelsmyndigheten har statistik över framgår att av all antibiotika som används till djur går 92 procent åt till gruppbehandling. Det betyder att alla djuren får antibiotika i vatten och foder. Motsvarande siffra för Sverige är tio procent.

Snittet för EU-länderna ligger på 158 milligram per kilo levande vikt, Spanien har högst förbrukning med 419 mg/kg följt av Cypern 392 mg/kg och Sverige använder 11,5 mg/kg.

Den enorma skillnaden förklaras av faktorer som djurtäthet, hur djurpopulationerna är sammansatta, om djuren flyttas och sjuklighet.

– I Sverige har vi arbetat mycket med att förebygga sjukdomar, istället för att behandla dem, och föda upp djuren i system som minskar risken för sjukdom. Vi är också fria från flera infektionssjukdomar andra länder har problem med, säger Helle Unnerstad på Statens veterinärmedicinska anstalt.

Antiobiotika till djuren används både i förebyggande syfte och för att behandla vanliga sjukdomar som smittsamma diarréer, lunginflammation hos unga djur och juverinflammationer hos mjölkkor.

Mycket antibiotika till grisar

Flera EU-länder använder till största delen bredspektrumpreparat, alltså antibiotika som verkar mot många olika sorters bakterier. De leder till en större utveckling av resistenta bakterier än antibiotika med ett smalt spektrum som till exempel penicillin. I Norden används främst penicillin till djur.   

Olika djurslag får också olika mycket antibiotika.

– Vi har inte data på exakt hur mycket antibiotika som går till de enskilda djurslagen, men gris, kyckling och kalv är de typer av uppfödning som använder mest antibiotika i många länder, säger Helle Unnerstad.

Men får man i sig i något av antibiotikan med serranoskinkan från Spanien eller halloumin från Cypern när vi äter den?

– Nej, det ska man inte få. Det finns regler och gränsvärden för det. Man får inte slakta djuren när de får antibiotika och en viss tid efter att man har slutat behandlingen. Det här tar man tester på kontinuerligt inom EU.

År 2014 testade EFSA (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet) 122.000 animaliska livsmedel och i endast 0,18 procent påvisades antibiotika i halter över gränsvärdet.

– Så risken är ytterst liten.

Det är heller inte det som är huvudproblemet, påpekar Helle Unnerstad, utan det är överanvändningen, som bidragit till att de antibiotika som finns inte längre tar död ens på vanliga infektioner.

– Överanvändning av antibiotika till djur bidrar till selektion av resistenta bakterier. Dessa bakterier kan spridas mellan djur och mellan djur och människor, i båda riktningar.