Under Vladimir Putins snart 20 år vid makten har terrordåden avlöst varandra och de har oftast haft kopplingar till tjetjenska separatister.
Det har varit en rad attacker mot tunnelbana, flygplatser och till och med flygplan. Men sedan 2011 har attentaten skett främst i Kaukasus inte i det ryska hjärtlandet.
LÄS MER: Flera döda i explosion i S:t Petersburg
Tjetjenien försökte bryta sig loss ur den ryska republiken i början av 90-talet. Upproren slogs ned med stor kraft och 100.000-tals människor dödades.
Bilderna från dåtidens Groznyj bär likheter med dagens Aleppo i Syrien. Vapnen och de ryska stridsflygplanen är desamma.
Väg till makten
Putin kom till makten genom att inleda det andra Tjetjenien-kriget och han lyckades få kontroll över rebellerna på relativt kort tid.
Den öppna krigföringen upphörde och en Putinvänlig tjetjensk regim installerades i huvudstaden Groznyj. Slutet på kriget gav Putin poäng i de flesta ryssars ögon.
Däremot övergick motsättningarna i en lågintensiv konflikt, med sporadiska attacker mot polisstationer i Kaukasus och återkommande terrordåd i övriga Ryssland, främst Moskva, maktens centrum.
Oftast har det rört sig om självmordsbombare, både kvinnor och män, och dödssiffrorna har varit höga.
Tjetjenien oroshärd
Tjetjenien har varit Rysslands svagaste punkt och många tjetjener har radikaliserats under åren som gått. Militanta grupper har utfört attentat i Ryssland men de senaste åren har de också i tusentals gett sig av för att slåss i Syrien.
Ryska myndigheter oroar sig för att många av dem nu är på väg hem sedan läget förvärrats i Syrien. De hemvändande kan utgöra en stor risk, välutbildade som de är i terror och vapenföring.
Hot från IS
Det har också förekommit hot och fördömanden från terrorgruppen IS mot de ryska bombningarna av IS-positioner i Syrien. Många syrier fördömer också det ryska stödet till president Assad och framförallt bombningarna av Aleppo.
En annan källa till konflikt är också Rysslands annektering av Krim och stödet till separatisterna i östra Ukraina. Krigföringen har skapat stora motsättningar mellan Ukraina och Ryssland. De striderna har fortsatt och vållar stort mänskligt lidande på båda sidor av konflikten.
Oavsett vad eller vem som ligger bakom attentatet i S:t Petersburg så kommer det att skärpa det politiska klimatet i Ryssland.
Det kommer att öka människors oro och redan nu hörs krav på hårdare anti-terrorlagar. Och inför presidentvalet nästa år kommer den här känslan av hot att gynna den man som hittills visat sig vara hård mot terrorister, Vladimir Putin.