Donald J. Trump har de senaste dagarna har börjat tala om sig själv som ”lag-och-ordning-kandidaten”. Law and order har fått en klar politisk laddning i USA.
Det var två av republikanernas presidentkandidater under 1960-talet som började använda sig av uttrycket. Då handlade mycket av våldet om de raskravaller som ägde rum. Det var den ärkekonservative Barry Goldwater (valet 1964, då han förlorade stort) och Richard M. Nixon (valet 1968, då han blev president) som lovade väljarna att slåss för lag och ordning.
Professor Michael W. Flamm vid Ohio Wesleyan University har citerats i medierna: Han menar att lag och ordning kan bli Trumps chans att vinna valet. En stor katastrof – en terroristattack – skulle också gynna Trump, menar han.
– Detta val är ett val mellan lag, ordning & säkerhet – eller kaos, brott & våld, har Trump tweetat.
– Jag ska göra USA säkert igen för alla.
Skräckscenario
Trump har tidigare haft parollen att han ska göra Amerika stort igen. Nu ska han också göra landet säkert.
Två av partikonventets fyra dagar ska ägnas åt säkerhetsfrågor just under parollen ”Gör Amerika säkert igen”. Det kommer att bli två dagar då president Obamas politik utsätts för en massiv kritik.
Det finns ett skräckscenario för republikanernas partikonvent: Det är våldsamma kravaller utanför mötesarenan som följd av protesterna mot Trump. Ett par grupper har förklarat att de ska bära vapen.
Det är bland annat den radikala svarta rörelsen New Black Panther Party som förklarat att man tänker utnyttja delstaten Ohios lag att man får bära vapen synligt i de stora protestdemonstrationer som väntas utanför konventlokalen.
Raskravaller
Även Trump-anhängare kommer att finnas utanför lokalen och i mardrömmen ingår att de båda grupperna drabbar samman.
Många tänker med skräck på kravallerna vid demokraternas partikonvent 1968. Det var tiden för motståndet mot Vietnam och för raskravaller i många amerikanska storstäder. Det var demokraternas president Lyndon B. Johnson som hölls ansvarig för kriget.
När republikanerna nu inleder sitt partikonvent i Cleveland, Ohio, är det dock ett splittrat parti som måste enas. Men Trump har en majoritet av delegaterna bakom sig.
Sista hindret borta
Det har funnits krafter som försökt hejda Trump inom partiet. Trump har tidigare talat om att det skulle bli ”kravaller” på konventet om detta hände. Exakt vad han syftade på har varit oklart.
Men nu ser det sista hindret för honom att bli kandidat ut att vara avlägsnat. I den kommitté som är ansvarig för reglerna för konventet har man röstat ned ett förslag som skulle kunna stoppa Trump. Det handlade om att låta delegaterna rösta hur de ville.
Det skulle alltså betyda att de delegater som – enligt resultatet i nomineringsvalen i våras – är öronmärkta för Trump skulle kunna vända sig mot honom.
Men frågan är ändå hur det existerande Trump-motståndet kommer att yttra sig på konventet. Kommer det att visa sig? Eller försöker man nu trots allt tidigare motstånd mot honom att ena sig runt honom?
Kändisar istället för politiker
Trump har 1.537 delegater bakom sig. Det är exakt 300 fler än vad som behövs för att vinna. Totalt finns det 2.472 delegater. Men det finns tre utslagna kandidater från vårens nomineringsval. De har tillsammans 898 delegatröster. Kommer de att stödja Trump? Eller kommer de att rösta mot honom och visa på partiets splittring?
Ursprungligen hade Trump tänkt att konventet skulle bli mycket annorlunda än tidigare partievenemang med ett stort inslag av kändisar, inte politiker. Men en rad stora idrottsstjärnor som först nämnts som deltagare finns inte med. Däremot ska hans fru och hans fyra vuxna barn tala. Att så många släktingar talar är en nyhet. Många är dock ”tv-personligheter” och/eller miljardärer.
Men Trumps familj har enligt observatörer spelat en mycket stor roll som rådgivare. Det är också troligt att Trump kommer att hoppa in som talare vid flera tillfällen under de fyra dagarna. Det är ett brott mot tidigare konvent då kandidaten först har talat sista dagen.
Också många rika företagare finns med. Fast några av de tyngsta republikanska namnen finns inte med.
Protest
Ingen av de båda levande före detta republikanska presidenterna medverkar – alltså inte George H. W. Bush (1989-1993) eller hans son George W. Bush (2001-2009). Inte heller partiets presidentkandidater 2008 respektive 2012 kommer – alltså John McCain och Mitt Romney. Det kan tolkas som en protest och ett misstroende mot Trump.
Detta är republikanernas valplattform
Ett valprogram (platform) kommer att beslutas på konventet. Det är inte ett bindande dokument för kandidaten. I fråga om säkerhetsfrågor anses den stå i samklang med Trumps åsikter: Det talas om att bygga en mur mot Mexiko, även om det inte står att Mexiko ska betala den, som Trump sagt under primärvalen.
Man beskriver i programutkastet kol som en ren energikälla.
USA beskrivs som ett osäkert land på grund av Barack Obamas och Hillary Clintons svaghet.
Mycket konservativt
I HBTQ-frågor intar partiet en strikt konservativ och fördömande hållning. Man ska lagstifta för att förbjuda samkönade äktenskap och man förespråkar terapi för att motverka homosexualitet. Pornografi beskrivs som del av en sjukdomskris i samhället.
Mera måttfulla krafter i partiet har dock tvingat fram en votering om programmets inriktning i HBTQ-frågorna där man vill uttala sig för mera empatiska formuleringar.
Som helhet har det förslag till program som konventet ska anta betecknats som mycket konservativt.
Det heter till exempel att lagstiftare ska använda religionen som en ledstjärna och säger att lagar stiftade av människan ska överensstämma med lagar som är givna av gud.
Inte ”äkta republikan”?
Mycket konservativ är också Trumps vicepresidentkandidat Mike Pence som han presenterat redan före konventet. Pence tillhör Tea Party-rörelsen, som radikalt vill minska statens utgifter och inflytande. Han tillhör även den kristna högern.
Programmet och Trumps val av medkandidat ska motverka den misstänksamhet som politiskt finns mot Trump, som av många inte anses som en ”äkta republikan”. Han har tidigare varit demokrat och för aborter. Han har anklagats för att ha en ”New York-mentalitet”, alltså mer liberal i en del frågor än partiet.
Bland annat uppges han ha försökt få igenom formuleringar i valprogrammet som innebär undantag för abortförbud när det gäller våldtäkt, incest och hänsyn till moderns hälsa.