I dag bekräftar den statliga utredningskommittén att det var en sprängladdning som orsakade explosionen i en tunnelbanevagn i S:t Petersburg under gårdagen. Sprängladdningen utlöstes troligen av en man vars kvarlevor hittats i tågets tredje vagn, enligt uttalandet. Kommittén vill inte offentliggöra mannens identitet, med hänvisning till utredningstekniska skäl.
TV: Se bilderna från tunnelbanan – minuter efter explosionen
Ingen organisation har ännu tagit på sig ansvaret för gårdagens attentat i den ryska staden, men enligt tidigare uppgifter från säkerhetstjänsten i Kirgizistan ska den huvudmisstänkte ha varit en 22-årig kirgizisk man, rapporterar ryska nyhetsbyrån Interfax.
Band till radikala muslimska grupper
22-åringen ska ha haft sina rötter i staden Osh, men ha levt i Ryssland i sex år. Mannen ska ha haft band till radikala muslimska grupper och enligt uppgifter ska han ha burit med sig sprängladdningen i en ryggsäck.
Explosionen inträffade i en vagn i ett tunnelbanetåg på väg mellan stationerna Sennaja Plosjtjad och Teknologiska institutet under måndagseftermiddagen. Minst 14 människor dödades och upp emot 50 skadades. Föraren till -tunnelbanetåget, Alexander Kavernin pratade under tisdagen med pressen och berättade hur han hörde smällen från förarhytten och larmade. Han hyllas nu för sitt beslut att fortsätta köra tåget till nästa station som underlättade evakueringen av de skadade.
– Jag hade ingen tid att tänka på rädsla i den stunden, säger Alexander Kavernin, enligt AP.
Läs mer: Analys: Terrorattack skapar oro inför presidentvalet
Oron för nya attacker är nu stor och säkerheten har höjts i staden och även i Moskva. Tunnelbanestationen Sennaja Plosjtjad stängdes under tisdagsmorgonen på nytt efter att ett anonymt bombdåd ringdes in, rapporterar Reuters med hänvisning till den statliga ryska nyhetsbyrån Ria. Även flera andra stationer ska ha stängt under tisdagen, rapporterar AP.
Ska ha känt till terrorplaner
Enligt uppgifter till den ryska tidningen Kommersant kände också den ryska underrättelsetjänsten i förväg till att det fanns planer på en terrorattack i staden, uppger TT.
Tidningen uppger att informationen om den planerade attacken kom från en ryss som haft kontakt med terrorrörelsen IS, men myndigheterna har inte bekräftat uppgifterna, rapporterar finska nyhetsbyrån STT.
Och enligt Carl Fridh Kleberg, frilansjournalist i Moskva och tidigare TT-medarbetare påminner attacken människor i staden om tidigare dåd.
– På ett sätt är människor medvetna om att den här sortens händelser kan inträffa i Ryssland. Det finns många minnen som det här väcker till liv, till exempel dåden i Moskvas tunnelbana 2010.
Enligt Carl Fridh Kleberg har säkerheten även höjts i Moskva.
– Myndigheterna i Moskva har gått ut och sagt att säkerheten skärps på olika sätt. Det märks till exempel på en ökad närvaro i tunnelbanan och även på tågstationer.
Trump: ”Fullt stöd”
S:t Petersburgs borgmästare har utlyst tre dagars sorg efter dådet, och kondoleanser från världens ledare strömmar nu in.
Den ryske presidenten Vladimir Putin lade sent på kvällen ned en bukett röda blommor vid entrén till stationen, efter att ha suttit i möte med säkerhetstjänsten FSB, räddningspersonal och inrikesdepartementet. Enligt en talesperson för regeringen ska den ryska säkerhetstjänsten titta närmare på att attacken skedde när presidenten var i staden och analysera det faktumet närmare, skriver AP.
USA:s president Donald Trump har talat med Putin och lovat ”fullt stöd” för Rysslands svar på attacken, meddelar Vita huset.
Även Tysklands förbundskansler Angela Merkel fördömer explosionen som ”barbarisk”.
Fakta: Terrordåd i Ryssland
Oktober 2002. Mitt under pågående föreställning tar beväpnade tjetjenska separatister sig in på Dubrovkateatern i Moskva och tar över 800 personer som gisslan, med krav på att Ryssland ska lämna Tjetjenien. När polis och säkerhetstjänst stormar teatern fyra dagar senare dödas uppemot 150 personer, varav flertalet på grund av den gas som sprutas in för att söva gisslantagarna.
Augusti 2003. En självmordsbombare i en lastbil fullpackad med sprängämnen spränger ett militärsjukhus i Mozdok i Nordossetien. 50 dör.
Februari 2004. En självmordbombare spränger sig själv och ett 40-tal andra till döds i en tunnelbanevagn i Moskva. Över 100 skadas. Dådet har koppling till konflikten i Tjetjenien.
Augusti 2004. Två ryska inrikesplan kraschar ungefär samtidigt efter avfärd från Moskva. 90 personer dör. Ombord på varje plan finns en tjetjenska som misstänks ha orsakat kraschen.
September 2004. En skola i Beslan i ryska Nordossetien intas av separatister som tar barn och lärare som gisslan. Över 300 dör i samband med fritagningsförsöket. Tjetjener tar på sig dådet.
Mars 2010. Två kvinnliga självmordsbombare detonerar laddningar i Moskvas tunnelbana. Minst 40 personer dödas och över 100 skadas. En tjetjensk rebelledare tar på sig dådet.
Januari 2011. I ett självmordsdåd på Moskvaflygplatsen Domodedovo dödas nästan 40 människor. Även detta dåd har koppling till konflikten i Tjetjenien.
Oktober 2013. Två terrordåd inträffar med någon dags mellanrum i Volgograd. Självmordbombare utlöser sprängladdningar på en trådbuss och vid en tågstation. Över 30 personer dödas i de två dåden.
Oktober 2015. Ett ryskt plan störtar i Sinaiöknen på väg från Sharm el-Sheikh i Egypten. Alla 224 ombord dör. Moskva betecknar det som ett terrordåd.