För att förstå turerna kring vad som händer nu efter att president Donald Trumps exekutiva order om ett inreseförbud har stoppas av en federal domare i Seattle måste man förstå den amerikanska maktdelningsprincipen, menar Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet.
– Det här som har hänt nu är ett väldigt bra exempel på hur den amerikanska maktfördelningen fungerar, säger Dag Blanck.
– I det här fallet har en federal domare i Seattle sagt att det finns stora anledningar att tro att Trumps beslut är okonstitutionellt, och har valt att upphäva det under en viss tidsperiod, säger Dag Blanck.
Tre delar
På den högsta, övergripande nivån är makten indelad i tre delar: Presidenten, som har den exekutiva, verkställande makten. Kongressen, som har den lagstiftande makten. Samt domstolarna som har den dömande makten. Alla tre är viktiga i den politiska processen i USA.
Domstolar i USA kan komma fram till att man tycker att ett beslut som fattats av presidenten inte är förenligt med konsitutionen. Det finns många exempel på när domstolarna tagit beslut i olika sådana frågor. Till exempel frågan om abort i USA. Högsta domstolen sa ja till fri abort 1973.
Ett kontrollsystem
Det amerikanska systemet är ett system av ”checks and balances” – ungefär regleringar och kontroller. När någon av de här tre delarna, kongressen, domstolarna och presidenten, har gått för långt ska de balanseras upp och kontrolleras av de andra delarna.
– Domstolarna ska tolka de beslut som fattas av de två andra delarna i systemet, alltså presidenten och kongressen, för att se huruvida deras beslut är förenliga med den amerikanska konstitutionen, fortsätter Dag Blanck.
I dag meddelande också departementet för inrikes säkerhet (Homeland Security) samt USA:s utrikesdepartement (US State Department) att man följer domstolsbeslutet.
Kan överklaga
Det som Trumpadministrationen kan göra nu är att överklaga Seattledomarens beslut till nästa nivå. Vita Huset har sagt att det pågår ett arbete med att blockera domarens beslut.
– Sannolikheten är ganska stor att justitiedepartementet redan överklagat detta och att man begärt att en ny prövning ska ske så fort som möjligt, säger Dag Blanck.
– Till syvende och sist kan det tas upp i den högsta instansen – federala högsta domstolen. Den tar inte upp alla fall utan bara de som är speciella eller prejudicerande. Vi kan utgå från att striden inte är över än.