– Det är både gripande och lärorikt att få vara med och bygga upp någonting nytt. Men samtidigt känns det tungt att komma hit när man vet vad som har hänt, säger Otto Sand, som är elev på Peabgymnasiet i Göteborg.

Under en vecka är han och hans kompisar på ön för att få praktik. De avlöser andra elever från andra skolor i Sverige. På plats får de också en lektion i nutidshistoria och i frågor om demokrati och värdegrund. Och ungdomarna tar till sig det som hänt, särskilt efter att ha gått runt ön med den norska projektledaren för återuppbyggnaden Jörgen Watne Frydnes.

Spåren efter massakern finns kvar – med kulhål i kafébyggnaden och minnessaker och blommor utlagda där ungdomarna inte kunde komma undan gärningsmannen utan sköts ihjäl. 69 människor miste livet.

Värdig framtid

I Norge har det förts en debatt kring Utöya och kring när det är lämpligt att öppna ön igen för läger för AUF, de socialdemokratiska ungdomarna. I sommar hålls ett kortare läger – för första gången.

– Utöya kommer aldrig att bli som det var tidigare. För vår del har debatten kring framtiden varit svår, men viktig för att få till en balanserad och värdig framtid för Utöya, säger Jörgen Watne Frydnes.

Nu byggs nya lokaler. Den gamla kafébyggnaden, där 13 unga mördades, blir kvar – inuti en större byggnad. Dessutom byggs en särskild minnesplats, där alla namn på offren ska finnas. Och den byggs på en del av ön dit gärningsmannen Anders Bering Breivik aldrig tog sig.