Uppgifterna som kommer från fackförbundet Verdi, gör gällande att en femtedel av tyskarna har låglönejobbet.
Utanför H&M:s butik på eleganta Friedrichstrasse i Berlin står strejkande H&M-anställda. I de avtalsförhandlingar som pågår fruktar facket försämringar av arbetstider och lönevillkor.
Osäkra korttidsavtal
– Jag tillhör de många som har korttidsavtal, för min del är det 27 timmar i veckan men andra har bara 10 timmar veckan, och det blir väldigt knappt, berättar Andrea Jaekel som deltar i strejken.
Hon berättar att hon tjänar motsvarande 9.000 kronor i månaden och att hon skulle behöva ytterligare ett arbete för att klara sig.
– Men avtalet innebär att jag måste vara beredd att arbeta mer med kort varsel och det gör att det är omöjligt att ta ett andra arbete om jag skulle hitta något, och när det är en stor koncern som har stora vinster känns det inte rätt att vi ska utnyttjas på detta sätt, säger Andrea Jaekel.
Vid H&M:s Tysklandskontor i Hamburg säger ansvariga att företaget inte driver några egna frågor i avtalsrörelsen, det är en fråga för Handelns arbetsgivarförbund. När det gäller arbetstiderna följer H&M tyska avtal och lagar.
Flexibla anställningar
När Tyskland hade ekonomiska problem för tio år sedan så öppnade den dåvarande socialdemokratiska regeringen för vad som kallades mer flexibla anställningsformer.
Det blev lättare för företag att ta in personal från bemanningsföretag och det blev lättare att ha deltidsanställda och särskilda korttidsavtal. Det skapades och så kallade minijobs som alternativ till arbetslöshetsersättning.
Under samma tid har arbetssökande från nya EU-länder i Österuopa betytt en press nedåt på lönerna. Det gäller särskilt för lastbilschaufförer, byggnadsarbetare, slakteriarbetare och inom resturangbranschen.
– Vi har sett en kraftig tillväxt av låglönejobben, och vi räknar med att 8 miljoner tyskar tillhör låglönesektorn och tjänar under 9 euro i timmen, säger Dierk Hierschel vid fackförbundet Verdi.
– Den dåvarande socialdemokratiska regeringen införde de nya låglönejobben för de hoppades att de skulle få in långtidsarbetslösa på arbetsmarknaden och låglönejobb skulle leda till bättre betalda jobb, men det har misslyckas, istället blir många permanent i låglönejobben, säger Dierk Hirschel vid Verdi.
Debatt om minimilöner
Socialdemokraterna säger nu att de vill ändra det som blev fel i tidigare förändringar och socialdemokraterna vill inför en lagstiftad lägstalön eftersom kollektivavtalen inte fungerar i flera branscher.
Regerande förbundskanslern Angela Merkel och hennes kristdemokratiska parti CDU betonar att arbetslösheten har sjunkit och att flera nya jobb skapats. CDU vill ha en svagare låglönereglering, och föreslår att när kollektivavtal träffats så kan de upphöjas till laglig lägstalön.
– För de flesta tyskar ekonomiskt går det bättre ekonomiskt idag än när jag tillträdde som kansler, och det vill jag fortsätta med om jag får förtroendet att regera vidare, säger Angela Merkel på valmötena.
På söndag 22 september avgörs vad för regering som ska fortsätta att styra Tyskland.