Dagligen dör omkring 1 000 personer i förtid inom EU på grund av luftföroreningar, enligt en rapport från Europeiska revisionsrätten som släpptes förra året. Totalt inom Europa landar den årliga dödssiffran på omkring en halv miljon människor.

De flesta av dessa för tidiga dödsfall hade kunnat förhindras, menar WHO, som nu listar luftföroreningar i topp över de största hoten mot vår hälsa. I Europa är läget värst i öst.

Länder i öst mer tveksamma

Städer i forna Jugoslavien toppar ofta de europeiska listorna över platser med sämst luft. Där finns också 16 kolkraftverk som står hela Europa dyrt i både pengar och människoliv. Enligt miljö- och hälsoorganisationen Health and environment alliance, Heal, är de 16 kolkraftverken ansvariga för 3 900 dödsfall och 8 500 fall av bronkit hos barn årligen.

Det finns många skäl till att järnridån är kvar när det kommer till utsläpp och luftkvalitet, säger Anna Engleryd på Naturvårdsverket. Länder i öst har generellt varit mer tveksamma till att skriva under bindande avtal för att minska sina utsläpp.

– Det beror till stor del på osäkerhet kring hur mycket man egentligen släpper ut och från vilka källor, och även osäkerhet kring framtida utveckling av utsläppen. Dessutom är energifattigdom en viktig fråga i många länder, då vill man inte förbinda sig till ett protokoll som säger att du inte kan elda med vad som helst för att värma ditt hus.

Svenskar har lite att oroa sig för

Fler än 7 000 svenskar dör årligen i förtid på grund av luftföroreningar, men vår luft är generellt bra och de allra flesta behöver inte oroa sig för sin hälsa. Ändå har vi ett intresse av att andra länder ska minska sina utsläpp. En stor del av våra luftföroreningar kommer nämligen från andra europeiska länder, även utanför EU.

– Det finns mycket okunskap om hur länder i vår del av världen påverkar varandra. Luftföroreningar känner inga landsgränser och det är egentligen inte möjligt för något land i Europa att lösa sina luftföroreningsproblem själva, säger Anna Engleryd.