Kommunstyrelsen är kommunens mäktigaste organ. Här fattas viktiga beslut som berör många, om allt från dagis, skola och omsorg till vägar och avlopp.

Men i Sveriges kommuner är det inte särskilt jämställt. I 159 av landets sammanlagt 290 kommuner lyckas man inte nå upp till 40 procent kvinnlig representation i kommunstyrelsen.

I över 100 kommuner är bara en tredjedel eller ännu färre av styrelseledamöterna kvinnor.

Inte en enda kvinna i Perstorp

Fyra kommuner har bara en kvinna och en kommun – Perstorp i Skåne – har inte en enda kvinna.

– Jag vet inte vad det beror på. Jag har inte varit med i de församlingar som har nominerat de männen i respektive parti, säger Arnold Andreasson (C), kommunstyrelsens ordförande i Perstorp.

I 48 av kommunerna är hälften eller mer än hälften av styrelseledamöterna kvinnor. 123 kommuner har mellan 40 och 60 procent kvinnor, det som krävs för att i praktiken räknas som jämställd.

Viktigt ur demokratisynpunkt

Och kommunstyrelsens könsfördelning är oerhört viktig ur en demokratisynpunkt, menar Drude Dahlerup, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

– Det är jätteviktigt att de styrande speglar befolkningen, vad gäller kön, utländsk bakgrund och ålder. Människor ska känna igen sig i de beslutsfattande, säger hon.

Har betydelse för besluten

Förutom den symboliska betydelsen påverkar fördelningen också de beslut som fattas. Det finns forskning som visar att det finns skillnader på vilka prioriteringar som män och kvinnor gör, vilka frågor som hamnar på dagordningen och vilka beslut som fattas, enligt Drude Dahlerup.

– I dag handlar kommunpolitiken mycket om nedskärningar. Då behövs ett könsperspektiv, vad är det man väljer att skära ner på? Skillnaderna mellan vilka beslut män och kvinnor tar är inte jättestor, men tillräckligt stor för att ha betydelse.