Basindustrin i Sverige står för ungefär en tredjedel av Sveriges samlade exportvärde och kärnkraften står för omkring hälften av elproduktionen i Sverige.

Miljöpartiet vill att kärnkraften ska snabbavvecklas till år 2030 och att två reaktorer ska stängas redan under nästa mandatperiod. Bortfallet av elproduktion ska kompenseras av en motsvarande utbyggnad av förnyelsebara energikällor, framförallt vindkraften.

Tyskland avskräcker

Lina Palm är energidirektör för Basindustrins energisamarbete och ser med oro på förslagen om en snabbavveckling. Hon menar att lärdomarna från Tyskland avskräcker:

– De lärdomar vi kan dra därifrån är att det är svårt, det är dyrt och det leder till ökade klimatutsläpp. Det är inte ett sådant elsystem eller en sådan effekt som vi vill se i Sverige säger hon och får medhåll av Maria Sunér Fleming på Svenskt näringsliv:

– Ett sådant beslut skulle skapa en stor osäkerhet och kanske få industrin att lägga sina investeringar någon annanstans än i Sverige.

De alternativ som ofta lyfts fram som alternativ till kärnkraften är vind- och solkraft. När vinden blåser och solen skiner fungerar dagens vindkraft och solpaneler bra för att generera el. Problemet är att de tekniska möjligheterna att lagra el inte har hängt med.

Därför skulle Sverige behöva importera el för att täcka bortfallet när vädret inte är som man önskar och den el som man då får in från Europa skulle ge betydligt större utsläpp än vad kärnkraften gör i dag. Svensk el tillhör nämligen Europas ”renaste” med avseende på de fossila utsläppen.

Svensk kärnkraft ”gör nytta för klimatet”

Eftersom el är svår att lagra betyder de senaste årens export av svensk el inte per automatik att det i teknisk mening finns ”marginal” att ta av för att avveckla kärnkraften. Lina Palm menar att frågan är komplex:

– Det är sant att vi haft en stor elexport de senaste åren och den exporten gör stor nytta på kontinenten. Den el vi producerar i Sverige är till 97 procent fri från koldioxid och när vi exporterar den till länder som Tyskland och Danmark så trycker den undan kolkraftsproduktionen i de länderna. Så den svenska elexporten gör stor nytta för klimatet, säger hon.

– Om vi ska minska elexporten och till slut ta bort kärnkraftsproduktionen, så kommer Sverige istället att behöva importera kolkraften till Sverige, menar Lina Palm.

Branschorganisationen Svensk energi konstaterade för året 2012 att ”den svenska elexporten kan ha bidragit med minskade utsläpp motsvarande 6–12 miljoner ton koldioxid, beroende på vilken kraftproduktion som har ersatts. Detta motsvarar ca 10–25 procent av Sveriges årliga koldioxidutsläpp”.

”Det blir svårt för bruket att överleva”

På pappersbruket i Hallstavik finns en oro för vad en kärnkraftsavveckling skulle kunna betyda för bruket.

– Elpriset är en jätteviktig del hos oss och det slår stort på resultatet. Och jag tror det skulle vara jättesvårt för Hallsta pappersbruk att överleva om vi får ett högre elpris, vilket skulle bli konsekvensen, säger Jenny Söderström som är personalledare på bruket.

Maskinföraren Andreas Jansson är inne på samma linje:

– Jag är rädd för att vi blir av med jobben och att hela Hallstavik kommer att avfolkas och tyna ut som så många andra orter i Sverige, säger han.

Jenny Söderström understryker att hon inte är emot miljösatsningar men att det måste ske på ett sätt som säkrar industrins eltillförsel.

– Det är klart att alla vill ha miljövänlig och ofarlig energi om det bara fanns ett bra alternativ. Än så länge har vi bara inte sett det, säger hon.

Romson: ”MP och S gör olika bedömningar”

När Åsa Romson skulle försvara partiets linje i kärnkraftsfrågan, tonade hon ner kraven på snabb avveckling:

– En regering under nästa mandatperiod bör ha en plan för att åtminstone två av reaktorerna kommer att tas ur drift på grund av att det inte kommer att vara lönsamt för de reaktorerna att investera in ny modern teknik till exempel för att hålla säkerhetskraven som kommer att komma.

Åsa Romson håller inte med om analysen att det inte finns alternativ till kärnkraften:

– Om vi lyfter blicken lite så ser vi nog att alternativ finns. Vi har byggt ut ganska mycket förnybar kraft i Sverige. Vi har gjort det på ett sätt som gör att vi nu har ett stadigt överksott av el.

På frågan om industrins oro för att exemeplvis vindkraften inte kan leverera säker el årets alla dagar svarade Åsa Romson att vinkraften ”tillsammans med vattenkraften fungerar väldigt väl om vi har smartare elsystem vilket vi alltmer får. Frågan är ju om man som politiker också ska se om vi ska få fram de här nya lösningarna, sade hon.

Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfvén har tidigare sagt att han inte tror på en stängnning av några reaktorer under nästa mandatperiod.

Åsa Romson kommenterade detta med att ”vi gör olika bedömningar” och sade vidare att Sverige under det borgerliga regeringsstyret ”inte har haft en energidebatt värd namnet”.