Fyra månader efter Sveriges misslyckande i OECD:s kunskapsmätning Pisa redovisades nu ännu ett delprov, elevers förmåga att lösa problem. Resultat för svensk del var däremot illa precis som i övriga tre ämnen.

Med 491 poäng ligger Sverige under OECD-snittet (500). Man är sämst av de nordiska länderna och långt ifrån högpresterande nationer som Singapore (562) och Sydkorea (561).

Sveriges misslyckande även inom detta område förvånar Skolverket som trodde på bättre resultat.

– Det hade varit rimligt med tanke på att vi betonat de här förmågorna under lång tid. Jag tycker så klart det är oroande, säger överdirektör Helén Ängmo.

Enkla problem

Var fjärde svensk elev, 23,5 procent hamnar i gruppen ”lågpresterande”. Enligt OECD innebär kategorin: ”De här eleverna kan som bäst lösa väldigt enkla problem som inte kräver långsiktigt tänkande och sker i familjär miljö, till exempel välja ut den billigaste modellen av en möbel i en katalog”.

OECD:s chef för utbildningsfrågor, Andreas Schleichter, är ännu mera konkret:

”Dagens 15-åringar med dåliga kunskaper att lösa problem kommer att bli morgondagens vuxna att som har svårt att hitta ett bra jobb”, säger han i ett uttalande.

Svart på vitt

För utbildningsminister Jan Björklund är resultatet ännu ett bakslag i skolfrågan, som blivit en av valdebattens allra hetaste. Björklund poängterar nu precis som i december att mätningen gjordes 2012 och det var den sista årskullen i Sverige som gick ut den gamla grundskolan.

– Flumskolans försvarare har ofta argumenterat på det sättet, att vi är bra på andra saker. Nu visar det sig svart på vitt att det är vi inte, säger han.

Skolverket försöker samtidigt hitta förklaringar. I anslutning till rapporten har svenska elever uppgett sig vara mindre uthålliga.

– Det är intressant och knyter an till en värdeförskjutning. Är svenska elever mindre motiverade för studier och tycker det är mindre viktigt att anstränga sig, säger Helén Ängmo.

Magnus Oskarsson, projektledare för Pisa i Sverige tror att datoranvändningen i skolan måste ändras från att söka information och titta på filmsnuttar till att handla om att jobba med interaktioner.

– Skolan måste modernisera, det är fler som har använt dator hemma än i skolan. Det är faktiskt lite konstigt i en kunskapsintensiv verksamhet, säger han.