Siffrorna kommer från en Sifo-mätning som SVT låtit göra.
Och i dag börjar vår granskning av skolan, en av valets viktigaste frågor.
Vilken skola du går i eller vilka dina föräldrar är ska inte spela någon roll. Det är kärnan i den lagstadgade principen om likvärdighet i skolan. Men enligt väljarna är den principen satt ur spel.
I Sifo-mätningen håller 57 procent inte med om att skolan ger likvärdiga kunskaper oavsett barnens bakgrund.
– Det har vi ju också tagit som utgångspunkt när vi fört ner nationella prov till årskurs tre och tidigarelagt betygen. Det ger oss möjligheter att utvärdera så att skillnaderna inte blir för stora, säger statsminister Fredrik Reinfeldt (M).
Kampen om skolfrågan mellan Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfven (S) fortsatte i veckan. I onsdags var de två statsministerkandidaterna samtidigt på varsin skola i Stockholms södra förorter.
Vill ha bort frågan ur valrörelsen
Att alliansen vill ha bort skolan som konfliktfråga i valrörelsen är tydligt. De miljardsatsningar som regeringen har presenterat som mindre klasser, läxhjälp för alla och tidigare skolstart, är åtgärder som S redan har föreslagit.
Men Stefan Löfven har inga planer på att låta sin motståndare slippa konflikten i den fråga som många menar kan avgöra valet.
– Regeringen har ägnat sig åt att sänka skatterna, det har varit deras största intresse och då får man lite över till satsningar på skolan, säger han.
Frågan är vem som har bäst politik för att alla elever ska ha samma chans att lyckas i skolan?
Alliansen vill bland annat satsa på fler lektioner i svenska för nyanlända elever medan Socialdemokraterna öronmärker pengar till skolor med tuffast förutsättningar.
– De skolor som har större utmaningar måste få mer resurser och de lärare som jobbar i skolor med större utmaningar måste få mer betalt, säger Stefan Löfven.
Fredrik Reinfeldt betonar lärarens betydelse.
– Det viktigaste är att lärare har auktoritet och att de har en bra utbildning. Vi måste också ha rätt förväntningar på vad vi vill att ungarna ska lära sig och att de själva får rätt förväntningar på vad de ska åstadkomma, säger han.
Det fria skolvalet
Samtidigt som de svagaste eleverna halkar efter har skillnaderna mellan bra och dåliga skolor mer än fördubblats sedan slutet av 90-talet. Enligt flera experter beror det på rätten att fritt välja skola.
– Om de mest motiverade eleverna med motiverade föräldrar flyttar till andra skolor får vi skolor med högpresterande elever någonstans medan det blir kvar skolor i förorterna med en annan elevsammansättning, säger Magnus Oskarsson, projektledare för PISA-rapporten i Sverige.
SVT:s Sifomätning visar att 55 procent av skolföräldrarna tycker att det fria skolvalet lett till ökad segregation, Men bland partierna är det bara Vänsterpartiet som vill skrota systemet. De båda statsministerkandidaterna säger blankt nej.
– Om man känner att man är på en skola där inte inlärningssituationen fungerar eller att man inte kommit till sin rätt ska man ha rätt att byta, säger Fredrik Reinfeldt.
Stefan Löfven håller med.
– Vi vill inte ta bort den möjligheten men vi vill sätta tuffa kvalitetskrav som alla skolor får leva upp till.
Så vill partierna göra skolan mer jämlik
Moderaterna
Q Mindre klasser i lågstadiet.
Q Tidigare särskilt stöd och fler speciallärare.
Q Utökad undervisningstid.
Q Mer läxhjälp och obligatorisk sommarskola.
Q Tidigare betyg.
Kristdemokraterna
Q Krav på antal speciallärare/specialpedagoger per skola. De med störst behov ska undervisas av dem med rätt kompetens
Q Utökad statlig styrning av fördelningen av resurser.
Q Våga stänga dåliga skolor, även kommunala.
Q Satsa på duktiga lärare, speciellt i utsatta områden
Q Alla borde aktivt ställas inför val av skola och sedan välja utifrån nationella kriterier på kvalitet.
Centerpartiet
Q Stärk lärare och rektorers ledarskap genom olika utbildningsinsatser. Skickliga lärare och rektorer ökar likvärdigheten. Dessutom bör den nya tekniken vara en viktig del av kompetensutvecklingen.
Q Mer tid för undervisning. Vi vill minska lärares administrativa börda genom till exempel fler halvklasstimmar och färre elever per lärare.
Q Tidiga insatser. Genom att följa upp elevernas kunskapsutveckling, se om de behöver särskilt stöd, ökar elevernas förutsättningar att förbättra sina studieresultat.
Q Fler speciallärare och specialpedagoger. Det behövs olika kompetenser i skolan för att alla elever ska nå kunskapsmålen.
Q Kommunerna ska fördela resurserna utifrån olika elevers behov och förutsättningar.
Folkpartiet
Q Förstatliga skolan.
Q Mindre klasser och ökad lärartäthet.
Q Satsningar på nyanlända elever och skolor i utanförskapsområden.
Q Tidiga insatser och fler speciallärare.
Q Skolorna ska erbjuda läxhjälp och sommarskola.
Sverigedemokraterna
Q Återförstatligande skolan. Det skulle göra den mer likvärdig genom jämnare fördelning av resurser och enhetlig styrning.
Q Högre krav på friskolor så att ingen skola utarmas.
Q Bättre kvalitetskontroller av både kommunala och fristående skolor.
Q Högre kvalitet på lärarutbildningen vilket främst skolor i socioekonomisk svagare områden vinner på.
Miljöpartiet
Q Säkerställ att skolans resurser hamnar där de behövs mest. Så kan lärarlönerna höjas så att de bästa lärarna vill jobba på skolor med störst utmaningar.
Q Fler speciallärare/pedagoger och fler anställda inom elevhälsan. Skolan behöver fler skolsköterskor, kuratorer och skolpsykologer för att ge eleverna en helhet.
Q Allt färre personer jobbar med eleverna i skolan medan allt fler jobbar med kontroll av verksamheten. Skolmyndigheterna ska få ett gemensamt myndighetsuppdrag som kan ge ett samarbetsavtal med huvudmän om skolutveckling för att alla elever ska få godkända resultat.
Q Minskade elevgrupper på fritidshemmen. De stora grupperna hindrar en verksamhet av högsta kvalitet – vilket hade hjälpt fler elever att klara skolans kunskapskrav.
Q Stärkt modersmålsstöd. Om fler elever får stöd och möjlighet att utvecklas i skolan på det språk de kan bäst skulle många fler klara av både skolan och det svenska språket bättre.
Socialdemokraterna
Q Resurser ska fördelas utifrån elevernas behov. Det ska regleras i skollagen.
Q Staten ska rikta ett särskilt stöd till skolor med tuffa förutsättningar.
Q Välmeriterade lärare och rektorer ska lockas till skolor med tuffa förutsättningar genom högre löner.
Q Skolor som vid nyetablering bidrar till ökad segregation ska inte få tillstånd att starta.
Q Läxhjälp ska ges till alla elever och inte bara de som har råd att köpa hjälpen via läx-rut.
Vänsterpartiet
Q Vinstintresset i skolan måste bort, så att varenda skattekrona går dit den var avsedd – till våra barn och ungdomars utbildning.
Q Den kanske främsta anledningen till att likvärdigheten minskat är skolvalet. Vi vill att närhetsprincipen ska gälla, alltså att man i normalfallet börjar i skolan där man bor.
Q Staten bör få huvudansvar för skolan. Vi vill att alla skolor vara så bra att man tryggt kan sätta sin barn där och veta att de kommer att få en bra utbildning.