Alla riksdagspartier säger sig vara emot kommunernas kortsiktiga stöd till jourerna. Och därmed stödjer de jourernas tyngsta valfråga, kravet om en långsiktig finansiering för alla jourer.

– Det är ju ett kommunalt ansvar. Vi vill se att staten går in och stöttar de kommuner som inte själva har möjlighet, säger Beatrice Unander-Scharin, vice ordförande i Roks, kvinnojourernas riksorganisation.

Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna avsätter cirka 220 miljoner kronor var de närmaste fyra åren. Socialdemokraterna lutar åt ett organisationsbidrag där jourerna söker en fast summa som ska räcka över tid för att slippa söka bidrag varje år, säger Anna Wallén, socialdemokratisk riksdagsledamot.

Lokalt stöd efterfrågas

Alliansregeringen har under mandatperioden ökat det statliga stödet organisationer som på ett nationellt plan arbetar med att motverka våld mot kvinnor med 23 miljoner kronor årligen. Stödet blir kvar om de vinner valet. Men samtidigt har alliansen kritiserats för att inte ge förstärkning direkt till de lokala jourerna. Något Kristdemokraterna vill se över.

– Det som behövs är pengar i fond som kvinnojourerna kan söka direkt ur. På så sätt kan de också få den långsiktighet som de så länge har efterfrågat, säger Caroline Szyber (KD).

Riksdagspartiernas bidragslöften är bra. Men än bättre vore om de också gemensamt satte press på kommuner att prioritera jourerna i sina budgetar, menar kvinnojourerna.

– Kvinnojourerna kan inte bära hela ansvaret för våldsutsatta kvinnor utan det är ett kommunalt ansvar främst, säger Olga Persson, förbundsekreterare på Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR.