Det rådde förvirring när överenskommelsen presenterades. Det lät först som om de båda makterna kommit överens om att det var tillåtet att använda militärt våld mot Syrien om man inte gav upp sina kemvapen.
De båda staterna hänvisar till att FN-stadgans sjunde kapitel ska användas mot Syrien om landet inte uppfyller kraven.
Men detta kapitel talar inte bara om att militärt våld kan användas mot en stat som FN anser vara ett hot mot freden.
Man kan också tillgripa ekonomiska straff och andra åtgärder som att strypa telefonlinjer eller flygförbindelser.
Skjutit på framtiden
Så i praktiken uppskjuts frågan om ett FN-godkänt militärt våld till FN:s säkerhetsråd och där har Ryssland fortfarande möjligheten att genom sin vetorätt blockera ett sådant beslut, även om Syrien skulle ställa till svårigheter när det gäller världssamfundets hantering av de syriska vapnen.
Parterna har alltså bara skjutit detta svåra beslut på framtiden – förmodligen i hopp om att Syrien ska inse allvaret i läget och rätta sig efter det som Ryssland och USA i alla fall har kommit överens om.
Bakom överenskommelse finns alltså en förhoppning om att allt ska fungera utan sådana problem som FN:s vapeninspektörer råkade ut för i fallet Irak.
Men om uppgifterna stämmer har redan ett moln på himlen uppenbarat sig. Den militära oppositionens ledare säger att al-Assad har börjat flytta vapen till Libanon och Irak.
USA:s utrikesminister Kerry bekräftade på presskonferensen i Genève att man inte i förväg kommit överens om vilka åtgärder man ska tillgripa när man tillämpar kapitel 7.
Detta stämmer överens med vad anonyma talesmän för Vita Huset sade på fredagen till ett antal utvalda journalister, att USA inte skulle insistera på en överenskommelse med Ryssland om hot om våld.
Bakslag för al-Assad
Vad Kerry och den ryske utrikesministern Sergej Lavrov däremot är ense om är att Syrien ska inom en vecka ska lämna uppgifter om vilka kemiska vapen man har. Detta är ett bakslag för den syriske diktatorn Bashar al-Assad som sagt att man vill ha 30 dagar på sig.
Här har alltså Ryssland inte stött sin syriske partner. Det finns alltså ett tecken på att Syriens förbundne Ryssland visar otålighet i förhållande till al-Assad.
Dessutom är man överens om att vapeninspektörer ska vara på plats senast i november och att Syriens kemiska vapen ska vara åtminstone övertagna av men helst också förstörda i mitten av 2014.
Denna enighet förutsätter en rad svåra detaljbeslut. Ett sådant svårt beslut är hur man ska skydda de vapeninspektörer som arbetar under brinnande inbördeskrig.
Det man alltså kommit överens om är en tidtabell för själva övertagandet och förstörelsen av de farliga syriska vapnen. Men vad som händer om Syrien ställer till svårigheter på vägen dit är de inte ense.
USA har hittills sagt att man håller fast vid principen att tillgripa en militär attack mot Syrien om al-Assad inte ger vika.
Vi får höra mer
Detta kommer vi förmodligen att få höra mer om. USA har lämnat olika motiv för en sådan framtida militäraktion.
Efter Syriens principiella ja att överlämna sina kemiska vapen har ett nytt problem dock uppstått. al-Assad har förklarat att han vägrar lämna över vapnen om USA:s hot kvarstår. Detta kan komplicera hela proceduren som nu ska inledas.
Först sades det att det var ett straff för att Syrien utfört en stor gasattack den 21 augusti. Sedan har man sagt att det dessutom ska försvaga al-Assads militära kapacitet. Och till sist har man sagt att attacken kan komma om Syrien vägrar att lämna i från sig vapnen.
Det finns alltså utrymme för en rad oklarheter om militärt våld ska tillgripas. Men som det verkar nu är åtminstone dessa åtgärder skjutna på framtiden. President Obama har dock – sedan Genève-överenskommelsen blivit känd – varnat för konsekvenser om Syrien inte uppfyller kraven.
Vi kan räkna med att det blir en debatt i USA om hur detta militära hot ska användas under de kommande månaderna om det uppstår problem med Syrien.
Fredskonferens med frågtecken
Vad parterna också är överens om är att man ska försöka hålla en fredskonferens under hösten i Genève. Men problemet här är fortfarande att det kan vara svårt att få parterna till förhandlingsbordet. Oppositionen vill inte sitta vid samma förhandlingsbord som representanter för al-Assad.
Konferensen skulle ursprungligen ha hållits i maj-juni men planerna fick då skrinläggas på grund av oppositionens krav på att al-Assad först skulle avgå. Vad man vet finns dessa krav fortfarande kvar. Oppositionen har också uttryckt sitt missnöje med att USA har skjutit upp den ensidiga militära attack som till för en vecka sedan verkade nära förestående.
Det finns alltså oklarheter också om detta beslut. Kan USA få den västvänliga syriska oppositionen att sätta sig ned med regimen och tala om framtiden?
Och samtidigt med detta diplomatiska spel fortsätter det blodiga inbördeskriget.