Hela projektet ska finansieras av sponsring och reklam, och en av arrangörerna bakom är också mannen bakom tv-programmet Big Brother.
-Det här har varit en dröm för mig i mer än tio år, säger grundaren Bas Lansdorp till SVT. När jag nämnde saken för Big Brother-producenten Paul Römer och han räknade ut att det skulle vara möjligt att finansiera projektet med hjälp av sponsorer tog det fart på riktigt.
Tanken är att allting, inklusive urvalsprocessen och färden till Mars, ska direktsändas. Publiken får vara med och välja vilken grupp av fyra astronauter som får bli de första att sändas iväg till den röda planeten – efter ett tio år långt träningsprogram där de ansökande bland annat isoleras i månader åt gången i öknen.
Nobelpristagare bakom projektet
Bakom projektet står både nobelpristagare och erfarna rymdentreprenörer. Ett tiotal av de idag verksamma kommersiella rymdbolagen har skrivit under ”letters of interest” för att leverera utrustning till den första bosättningen på Mars.
-Flera andra grupper som är intresserade av Mars jobbar på att utveckla ny teknik, säger Bas Lansdorp till SVT. Vi gör precis tvärtom och planerar att bara använda redan nu existerande teknik. Men det som gör hela resan möjlig är att vi inte planerar någon returresa. Det är otroligt mycket enklare och billigare att bara resa dit och inte tillbaka.
År 2016 ska den första raketen lyfta med en ”nödmodul” fylld med två och ett halvt ton mat. Därefter sker flera uppskjutningar fram till år 2023 då de första fyra astronauterna ska åka på en sju månader lång raketfärd till planeten. Därefter ska ytterligare fyra personer emigrera vartannat år. År 2033 kommer alltså 20 personer att bo på Mars (om inte fler projekt också realiseras under tiden) om planerna lyckas.
Vem som helst får ansöka
Vem som helst är fri att ansöka om att bli en av de emigrerande astronauterna. Träningsprogrammet inför avfärden påbörjas nästa år och beräknas alltså ta tio år. De personer som kan väljas ut för avfärd behöver utbildning i exempelvis läkarvård (två av de fyra personerna måste vara utbildade läkare, de andra två ska ha grundläggande kunskaper i nödvård).
TV-publiken väljer lag
Sammanlagt ska 40 personer skickas iväg under en tjugo-årsperiod utifrån en större samling aspiranter. TV-publiken ska få rösta kring vilka team som ska skickas iväg år från år.
-Det är viktigt att publiken tycker om de som ska resa iväg, säger Bas Lansdorp. Dels ska de representera mänskligheten på Mars, dels behöver de vara omtyckta för projektets skull.
Redan hundratals ansökningar
Under åren som kommer innan den första astronautuppskjutningen ska astronaut-lagen bland annan simulera livet på Mars i ökenmiljö på jorden. Där kommer de att vara helt avstängda från omvärlden utöver vad som planeras i form av kommunikation och direktsändningar. Eftersom Mars befinner sig på olika avstånd från jorden under olika delar av året kommer kommunikationerna med övningsområdet att fördröjas i mellan tre och 22 minuter, precis som förhållanden vid framtidens bosättning på Mars.
-Vi har redan fått hundratals ansökningar trots att vi officiellt inte har någon ansökningsprocess, säger Bas Lansdorp. Där finns allt från en familj om fyra personer till en person som är 72 år gammal, men också många seriösa ansökningar från extremt välutbildade personer. Vi förväntar oss dock flera miljoner ansökningar när vi öppnar processen officiellt nästa år.
Har pågått i hemlighet
Projektet har sin bas i Holland och är nära knutet till flera universitet och forskningscentra. Planeringen startade i januari 2011, men har hållts hemlig fram tills i torsdags under tiden som förutsättningarna för projektet undersöktes.
Ska bygga vidare själva
Väl framme på planeten kommer astronauterna både att forska och bygga. Med hjälp av en tegelstensmaskin-modul och en plastproducerande apparat ska de kunna bygga hus utifrån lokala material. Bland de första planerna märks en tio meter bred, tio meter hög och 50 meter lång byggnad som ska innehålla en trädgård med bland annat apelsinträd.
-Vi kommer att låta tv-publiken välja bland de bästa av de bästa, säger Bas Lansdorp. Det är viktigt att de är oerhört smarta, kan lära sig nya saker snabbt och att de är känslomässigt väldigt stabila. Därför är det svårt att tänka sig att folk med barn kommer att kunna väljas ut att få åka iväg.
Egen satellit
För att allting från den röda planeten ska kunna direktsändas (med mellan 3 och 22 minuters fördröjning på grund av avståndet) så ska också en särskild kommunikationssatellit placeras i omlopp runt planeten. Med hjälp av denna ska det också gå att mejla astronauterna och skicka videomeddelanden fram och tillbaka.
Själva landstigningen är det största målet med projektet och det ska kunna ses i fördröjd direktsändning både på TV, i mobilen och på datorn. Men innan dess kommer urvalsprocessen av astronauter och den första uppsändningen av en nödmodul år 2016 direktsändas, och enligt Bas Lansdorp finns många olika affärsmöjligheter för den som har en bas på Mars.
-Men att utvinna resurser på Mars är inte en del av planen, säger Bas Lansdorp. Om man hittar en klimp guld på planeten är det inte mycket värt och mycket billigare att bara lämna det där än att försöka forsla det till jorden. Det finns andra möjligheter, som att fotografera rymden från Mars och andra idéer som vi inte ens har tänkt på ännu.
Under nästa år öppnar ansökningsprocessen och mer info finns tillgängligt på webbadressen: www.mars-one.com.
Fakta Mars
* Mars-dygnet är ungefär lika långt som jordens dygn, 24 timmar och 39 minuter.
* På planeten finns vatten och kväve, som kan omvandlas till syre och andningsbar luft.
* Genom sand och sten som redan finns på planetens yta kan astronauterna skapa tegelstenar och bygga nya stora hus. En plastmaskin skapar ett tunt lager av plast för att täta byggnaderna.
* Hela basen förses med ström genom solceller.
* Inget jordbaserat land kan idag äga mark på Mars och arrangörerna bakom Mars One planerar inte heller göra anspråk på marken.
* Det finns ungefär lika mycket land på Mars (som ju saknar hav) som på jorden, trots att planeten är mindre. Gravitationen är bara 40% av den på jorden (så den som hoppar längdhopp på Mars hoppar betydligt längre än på jorden.
* Eftersom projektet inte tyngs av politiska hänseenden (som att vissa länder måste få delta i projektet) blir genomförandet mycket enklare.
* Mars One planerar enbart att använda redan nu existerande och beprövad teknik till rakteter, bostadsmoduler och livsuppehållande system. Mycket av tekniken har prövats under åratal på den internationella rymdstationen ISS.
* Snittemperaturen på Mars är minus 60 grader celsius, så bosättarna behöver använda särskilda Mars-dräkter för att kunna röra sig utanför bostäderna.
* Redan vid start ska det finnas över 200 kvadrameter boyta för de fyra astronauterna, som sedan ska byggas ut ytterligare i olika processer.