Det är mycket som står på spel den närmaste framtiden, där krisen i Europa det senaste året hela tiden har fördjupats.
Allt fler länder har drabbats och när nu Spanien fått ett hjälppaket på 100 miljarder euro betyder det att en av Europas viktigaste ekonomier är nere för räkning.
När jag intervjuade finansminister Anders Borg i dag försökte han förmedla en positiv bild. Enligt honom var det bra att Spanien fått stöd för att rädda sina banker för att det minskar osäkerheten i hela Europa och i hela världsekonomin på ett påtagligt sätt. Men frågan är vad som händer när de finansiella marknaderna öppnar på måndag.
För redan är spekulationerna i gång vad som kommer att hända om grekerna röstar fram en ny regering nästa söndag som inte vill fullgöra sina förpliktelser mot EU.
Risken är uppenbar att Grekland då lämnar eller tvingas lämna eurosamarbetet vilket skulle sätta igång en ny våg av oro.
Greklands skuldbörda för stor
Det handlar i första hand inte om vad som händer med den grekiska ekonomin utan rädslan beror på följeffekterna för resten av EU-länderna. För även om det nu har byggts upp brandväggar runt Grekland för att minimera smittoeffekter är det uppenbart att marknaden är rädd för att ett antal andra länder skulle dras med. Framför allt pekas Portugal ut som nästa kandidat att få lämna euro-båten.
Men även om det grekiska folket väljer en regering som försöker stå fast vid sina utfästelser mot EU finns problemen kvar. För den enkla sanningen är att Grekland nu har fått en sådan skuldbörda att den inte går att lösa utan att det krävs nya förhandlingar med EU. Något som också finansminister Anders Borg erkände när jag pratade med honom i dag där han sa sig vara beredd att omförhandla delar av avtalet.
Europas politiker balanserar nu på en slak lina då det gäller att rädda vad som räddas kan. För det senaste årets åtstramningar har dragit ned Europa i en djup lågkonjunktur där nya åtstramingspaket hela tiden förvärrat krisen. Och den stora frågan är nu hur man ska komma ur denna nedåtgående spiral.
Risk att sprickorna fördjupas
Hittills har Europas politiker löst problemen genom tillfälliga lösningar där man försökt släcka de hastigt uppblossade bränderna en efter en. Och så kan det fortsätta, där EU-politikerna hoppar från tuva till tuva med tron att krisen ska verka ut efter några år.
Men risken är uppenbar att den nuvarande krishanteringen leder till att sprickorna fördjupas. Att länder i norra Europa kan rida ut de ekonomiska stormarna medan länder i söder dras allt djupare ner i den ekonomiska avgrunden där de svagaste ekonomierna får klara sig på egen hand. Och det som för bara något år sedan var otänkbart – att hela eurosamarbetet skulle kapsejsa – börjar nu bli något som ekonomer pratar om. Vad som då händer vet ingen men följdeffekterna kan bli katastrofala.
Det kan handla om en depression liknande den vi hade på 30-talet där stora delar av ekonomin lamslås och vi får en massarbetslöshet som sprider sig över stora delar av kontinenten.