Det som gör valet intressant är att detta också ser ut att bli ett test inför EU-valet i maj. Det spekuleras till och med om att Nationella Fronten (Front National, FN) kan bli största partiet.

Partiledaren sedan 2011, Marine Le Pen, har lyckats förbättra partiets image och gjort sig av med de mest iögonenfallande högerextremistiska dragen.

Nu är det inte så mycket invandringsfientlighet och islamkritik som står i förgrunden utan kritik av EU och euron.

Två frågor

Redan förra veckan röstade fransmännen i kommunalvalets första omgång. Valregler kräver att ett parti i denna omgång får över 50 procent av rösterna.

Om inget parti når det resultatet går de partier som fått minst tio procent vidare till den andra omgången.

Det är cirka 36.600 kommuner som ska rösta. Det är två frågor som främst intresserar: Hur mycket förlorar socialisterna och hur mycket vinner högerpopulisterna?

I första valomgången fick socialisterna bara 37,7 procent mot de konservativa partiernas 46,5 procent.

FN fick visserligen bara 4,7 procent, men det är femdubbling av röstetalet sedan förra valet år 2008.

Livrädda för Le Pen

De båda etablerade partiblocken är livrädda för Marine Le Pens parti som nu av allt fler fransmän ses som ett möjligt alternativ att rösta på.

Hennes parti kunde bli största parti i flera städer och de resultaten förskräcker de gamla partierna.

Problemet för de traditionella partierna är att valdeltagandet sjunker. För sex år sedan röstade 66,5 procent. I år var det 64,1.

Och nu i andra valomgången fruktar man ännu sämre siffror. Det anses gynna FN, eftersom Le Pen troligen lyckas mobilisera sina väljare bättre än de två gamla blocken

Tidigare har valet mest stått mellan två block, men med FN:s ökande popularitet blir det nu ofta ett val mellan tre block. 

Missnöje med etablerade partier

FN ställde i förra valet upp i 119 kommuner, den här gången ställer man upp i 596.

Och i 229 av dessa kommuner gick man vidare till andra valomgången.

Missnöjet med den socialistiska presidentens François Hollandes politik är stor. Den ekonomiska tillväxten är usel och arbetslösheten är hög.

Hollandes popularitet ligger på cirka 25 procent och har varit nere i rekordlåga 20. Det är inget vinnarparti som går till val.

Men det borgerliga alternativet UMP har det inte heller lätt. Det är ett parti som ännu inte hämtat sig efter Nicolas Sarkozys förlust mot Hollande.

Interna stridigheter har skakat partiet och man har även blandats in i en del skandaler, bland annat med Sarkozy själv som huvudperson.

”Politiker bryr sig inte”

88 procent av fransmännen säger i en enkät att politiker inte bryr sig om vanliga människor.

Mätningar visar att 60 procent av ungdomsväljarna funderar på att välja extrema partier – till höger eller till vänster.

Det är Marine Le Pens parti som här står som ett alternativ för de besvikna från båda partierna.I en mätning sade 42 procent att man hade ett gott intryck av Le Pen, 15 procent sade att de hade ett utmärkt intryck av henne. I presidentvalet 2012 fick hon över 17 procent av rösterna.

Inget valsamarbete

Tidigare har socialister och borgerliga kunnat enas om ett slags valsamarbete  (”den republikanska fronten”) om det funnits risk att en FN-kandidat skulle kunna bli störst.

Men den här gången vill UMP inte rekommendera sina väljare att rösta på en socialist om valet står mellan en FN-kandidat och en socialist. Orsaken till UMP:s vägran är att socialisterna valsamarbetar med partier som ligger längre åt vänster.