Juryns presskonferens inleddes efter klockan 3 i natt. Ordföranden höll ett långt tal där han läste upp åtalsjuryns motivering till att inte åtala den polisman som sköt ihjäl obeväpnade tonåringen Michael Brown den 9 augusti i år.
Den tolv man starka åtalsjuryn har kommit fram till att det inte finns skäl att åtala den vite polismannen som sköt. St Louis distriktsåklagare Bob McCullouch betonade att jurymedlemmarna i åtalsjuryn, som träffats varje vecka sedan den 20 augusti, är ”de enda som hört varje vittne och sett varje del av bevisningen.
Han framhöll att den intensiva rapporteringen i medier och på nätet tidvis varit missvisande och att vittnen i vissa fall ändrat sina uppgifter sedan de motsagts av de samstämmiga obduktionsrapporterna.
Polisens vittnesmål
I samband med beslutet har bilder på polismannen Darren Wilson från kvällen då dödsskjutningen skedde publicerats. På bilderna syns blåmärken i Wilsons ansikte.
Enligt polismannens vittnesmål ska han först stött på Michael Brown gåendes på gatan med en vän, och då uppmanat dem att gå på trottoaren. Brown ska enligt Wilson mött detta med svordomar och ilska, och när polismannen skulle gå in i sin bil ska Brown ha slagit igen den. Då inleddes ett bråk mellan de två då Brown ska ha slagit polisen i ansiktet, varefter Wilson ska ha sagt ”Backa, annars skjuter jag”.
Enligt vittnesmålet ska Brown ha tagit tag i vapnet och sedan börjat springa därifrån, vänt sig om igen, och då skjutits.
Vittnesmål går isär kring huruvida Brown gick, stapplade eller sprang mot Wilson. Vittnena är också oense om Brown hade händerna i luften eller ej.
Under presskonferensen efter beskedet nämndes inte att Michael Brown var obeväpnad.
Familjen förkrossad
Michael Browns anhöriga säger i ett uttalande efter beskedet att de är ”djupt besvikna” och ”förkrossade”, men manar ändå till lugn.
”Vi ber er kanalisera er frustration på sätt som leder till positiv förändring”, skriver de, enligt Reuters.
I augusti skakades Ferguson av våldsamma protester med krav på rättvisa efter 18-årige Browns död. Tårgas, stenkastning, plundring och gripanden blev vardagsmat. Tre utredningar, två lokala och en federal som ska avgöra om brott mot USA:s medborgarrättslagar begåtts, startade, medan polisen som sköt fick tjänstledigt med bibehållen lön.
Processen inte slut
Oroligheterna är inte oväntade och myndigheterna hade förberett sig för detta, säger docent Dag Blanck, historiker och föreståndare för Svenska institutet för Nordamerikastudier (SINAS) vid Uppsala universitet. Utslaget från åtalsjuryn behöver dock inte betyda att den juridiska processen är slut.
– Hans familj kommer att försöka finna andra vägar. Man kan stämma personer i en civil process. Det finns andra vägar att gå och det är inte över än, säger Blanck.
Rasfrågan till debatt
Oroligheterna i Ferguson har åter fört upp rasfrågan till debatt i USA. Enligt Dag Blanck har USA i vissa avseenden kommit väldigt långt i rasfrågan.
– När medborgarrättslagarna antogs för 50 år sedan rådde delvis legal segregering, många av de formella hindren för svartas deltagande i den politiska processen har nu försvunnit.
Även de sociala förhållandena har förbättrats för stora delar av den svarta gruppen, anser Blanck.
– Det har växt fram en svart medelklass men det finns fortfarande en stor svart underklass kvar och det är det vi ser här. Många, många problem finns kvar och det är det som det här visar. Mycket av rasism och underordning kvarstår för de svarta i det amerikanska samhället.