Läs SVT:s liverapportering från rättegången tidigare idag!
Historien om 17-åriga Ingvild är välkänd. Efter attacken i kafébyggnaden på Utöya var det tretton som dog. I lillesalen var det bara tre som överlevde, en var Ingvild.
Under en lång stund låg hon med en död tjej ovanpå sig.
Samtidigt hörde hon massa telefoner ringa runt om i rummet. Hon såg att en som ringde till väninnans telefon var en gemensam kompis och Ingvild svarar:
-Han säger, ”tack gode gud att du lever”. Jag snackar väldigt tyst så jag fick ett sms i stället.
-Jag skickar sms om att vi är flera som är i livet men att vi är skadade, ”skicka hjälp”. Och jag måste säga att jag inte är ägaren av telefonen.
”Inga elaka här”
Sen ringde väninnans telefon igen. Det stod ”Mamma” på displayen.
-Då la jag den åt sidan, säger Ingvild.
Efter en lång stund hörde hon personer komma in i huset och ropa ”polis”.
Ingvild och de andra ropade att de skulle komma och hjälpa dem.
Sen kom poliserna.
-Jag har aldrig sett så beväpnade poliser förut, säger Ingvild och fortsätter:
-Det är inga elaka här, minns jag att jag ropade.
Frågade efter sin syster
När Ingvild till slut kom på båten mot fastlandet hade hon fått smärtstillande. Samtidigt frågade hon efter sin syster som också var på ön.
-Jag visste inte var hon var.
När hon väl kom till sjukhuset i Baerum ringde sjukhuspersonalen till Ingvilds mamma som kunde berätta att systern var oskadd.
Ingvild själv klarade sig relativt bra trots skadorna.
Efter sju dagar på sjukhus kunde hon ta sig hem.