Euron stärkt efter vänstern medgett förlust

Uppdaterad
Publicerad

Efter söndagens val väntas nu nya överläggningar för att lösa landets kris.

Söndagens nyval i Grekland blev inte den framgång för vänsterpartiet Syriza som många räknat med. Största parti blev högerpartiet Ny demokrati, som redan innan rösterna var färdigräknade började sondera terrängen för en koalitionsregering.

Med 98 procent av rösterna räknade hade Ny demokrati 29,7 procent av rösterna. Det gör partiet till det största i det grekiska nyvalet – det andra på sex veckor.

Ekonomiska krisen i Grekland

Euron stärktes och guldpriset föll tillbaka när resultatet i valet stod klart. Marknaden hoppas att Ny demokratis stärkta position, upp från 18,8 procent den 6 maj, ska lösa upp dödläget i parlamentet i Aten och även stoppa regeringsalternativ som befaras sluta med att Grekland tvingas överge euron.

I enlighet med grekisk lag får vinnarpartiet 50 mandat extra, vilket ger Ny demokrati 129 av 300 mandat i parlamentet.

Flåsar i nacken 

Med detta som bas tog Ny demokrati-ledaren Antonis Samaras, enligt partikällor TT talat med, redan vid midnatt de första kontakterna med socialistiska Pasok och Demokratiska vänstern – de två andra partierna i parlamentet i Aten som kan tänka sig att behålla stödprogrammet med nödlån från EU och IMF om villkoren mjukas upp något.

Huvudmotståndaren Syriza, som i valet 2009 hade under 5 procent av väljarna bakom sig, flåsar dock i nacken. Partiet slutade på 26,9 procent. Räknat i sympatisörer handlar det om lite drygt 150 000 röster som skiljer de båda partierna åt.

Evangelos Venizelos, ledare för Pasok, upprepade i uttalanden under söndagskvällen att han i första hand föredrar en samlingsregering, där både Syriza och Ny demokrati ingår. Då skulle alla ledande politiker tvingas dela på ansvaret för den krispolitik som nu förs i landet, inne på femte året av recession och med stora underskott och obalanser i ekonomin.

Detta förslag avvisades dock tvärt av Alexis Tsipras på en pressträff på partihögkvarteret, sedan den karismatiske 37-åringen gratulerat Samaras till valsegern och sagt att det nu är upp till Ny demokrati att snabbt bilda en koalitionsregering med sina meningsfränder.

Nya protester att vänta?

Många greker räknar med att nästa regering, om det ens kan bildas någon, redan i september kan få problem. Som tidigare riskerar den att klämmas sönder mellan folkets förväntningar och de internationella långivarnas krav. De flesta ser en livslängd på över ett halvår som mycket osannolik.

Ett problem blir Syrizas kamp mot de offentliga nedskärningar och reformer som krävs för att Grekland ska få nödlån från EU och IMF, vilka måste betalas ut för att landets regering ska ha råd med löner och pensioner. Den ska tas upp med full styrka igen redan på måndag, klargjorde partiledaren Alexis Tsipras sedan det stod klart att hans parti kom tvåa i valet.

Både inom och utanför partikretsen tolkas detta som en uppmaning till den grekiska vänsterrörelsen och fackföreningarna att återuppta fjolårets våg av jättedemonstrationer och strejker mot krispolitiken, åtgärder som under drygt två års akut statsfinansiell kris flera gånger har urartat i våldsamma kravaller och omfattande skadegörelse i centrala Aten.

TT:s utsände fick under valkvällen tillfälle att ställa en fråga till Tsipras, på väg ut ur partihögkvarteret.

TT: När tror du det blir val igen?

-Jag vet inte. Jag vet inte, blev svaret.

Han fortsatte därefter att skaka händer och ta emot kindpussar på väg ut till en bil, för transport till nästa anhalt.

När 99,8 procent av rösterna räknats gav valmyndigheten denna sammanställning:

Ny demokrati;29,7 procent;

Syriza;26,9 procent;

Pasok;12,3 procent;

Oberoende greker;7,5 procent;

Gyllene gryning;6,9 procent;

Demokratisk vänster;6,3 procent;

KKE (kommunister);4,5 procent;

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Ekonomiska krisen i Grekland

Mer i ämnet