Kommentar: Bo Inge Andersson Foto: Knut Koivisto/SVT

Omröstningen som Putin ville stoppa

Uppdaterad
Publicerad

Det är mycket som är oklart när det gäller de ”folkomröstningar” som ska genomföras i Ukraina på söndagen. Vladimir Putin har krånglat till det för de proryska separatisterna, skriver SVT:s utrikeskommentator Bo Inge Andersson.

Hittills kan man säga att Ryssland och Putin stött de proryska separatisternas verksamhet i regionerna Donets och Luhansk, där omröstningarna ska äga rum.

Ryssland har varnat för att våld mot den ryskspråkiga befolkningen i Ukraina skulle bestraffas.

Krimkonflikten

Oroas Putin?

Ryssland har inte heller gjort något för att häva de ockupationer av offentliga byggnader som fortfarande äger rum, anklagar västländerna.

Men frågan är nu om Ryssland och Putin har börjat oroas för utvecklingen i Donetsk och Luhansk. På onsdagen uppmanade han proryssarna att skjuta upp omröstningen.

Motiveringen var att en omröstning nu skulle hota möjligheterna till en dialog. I väst har detta tolkats som att Vladimir Putin håller på att ändra sin inställning till separatisterna. Om det verkligen är så kan bara framtiden utvisa.

Det finns bedömare som menar att detta istället är taktik för att visa att Ryssland saknar inflytande över de proryska krafterna – och alltså inte kan göras ansvarigt för deras aktioner.

Men Putin får ett problem om de två regionerna röstar för ett utträde ur Ukraina. Hur ska Ryssland då förhålla sig? Ett godkännande av resultat skulle som Putin själv har sagt onekligen försvåra möjligheterna till fortsatta samtal om krisen.

Tappat greppet?

De proryska gruppernas beslut att strunta i hans råd reser dessutom frågan om hur mycket Putin idag behärskar läget i östra Ukraina. Väst har hela tiden hävdat att det är Ryssland som styr utvecklingen. Om det är så, skulle Putin alltså ha tappat greppet. Framtiden får utvisa också detta.

I både Donetsk och Luhansk gäller omröstningen hela regionerna, vilket är cirka 15 procent av Ukrainas befolkning.

EU och USA anser denna omröstning olaglig. De hänvisar bland annat till att det enligt Ukrainas grundlag krävs att regeringen har gått med på att en sådan folkomröstning hålls. Och Ukrainas regering har gjort precis tvärtom – man fördömer den.

Svårt att genomföra

Det krävs också lång tid av förberedelser för en sådan folkomröstning, till exempel att göra upp röstlängder. Problemet är också de oroligheter och den laglöshet som råder i området.

Detta gör omröstningarna ännu svårare att genomföra. I regionerna behärskar separatisterna bara en del av området, medan de andra delarna närmast står under ukrainsk kontroll.

Det finns därför anledning att anta att man främst kan rösta i de områden som kontrolleras av de proryska krafterna.

På Krim hölls också en snabbt påkallad folkomröstning som enligt de officiella siffrorna – som inte accepterats av EU-länderna eller av USA – innebar att nära 97 procent var för att Ukraina skulle slita sig loss från Krim. Valdeltagandet uppgavs till över 81 procent.

Största andelen ryssar

Vi vet ganska litet om hur folkomröstningen organiserades på Krim, men den skedde i ett slags samråd mellan de ryskvänliga myndigheterna på halvön och med gillande av Ryssland. Det fanns inga allmänt internationellt erkända valobservatörer på plats.

På Krim anses 58 procent vara ryssar och 77 procent rysktalande.

I Donetsk är det 38 procent och i Luhansk 39, enligt en ukrainsk folkräkning från 2004. Detta är de tre regioner i Ukraina som har den största andelen ryssar i befolkningen.

Andelen som talar ryska är 75 procent i Donetsk och 69 procent i Luhansk. Många av dessa har traditionellt ansetts känna sig som ukrainare.

Om man ska gå efter dessa siffror skulle enbart den ryska befolkningen inte räcka till för att ge separatisterna segern.

”Få vill slita sig loss”

En amerikansk opinionsundersökning, som utförts av det i USA ansedda amerikanska opinionsinstitutet Pew i med hjälp av ett lokalt institut, visar att det i östra Ukraina är 18 procent som vill att man ska tillåta regioner från att kapa banden med Ukraina.

Siffran för dem som vill att Ukraina ska förbli enat är 77 procent. 1.659 slumpvis utvalda har tillfrågats genom personliga besök. Man har gett de tillfrågade i öst – där de flesta ryskättade finns – en viss övervikt. Mätningen visar till exempel också att den nu sittande provisoriska regeringen bara får ett gott betyg av 41 procent av de tillfrågade.

Det är alltså en amerikansk-ukrainsk undersökning som knappast accepteras av den ryska sidan. Men tidigare undersökningar i östra Ukraina har också visat att planer att lämna Ukraina tidigare bara har stötts av en minoritet.

Med tanke på oroligheterna som pågår i östra Ukraina är det i allra högsta grad tveksamt om vi får ett rättvisande svar på vad befolkningen tycker på söndagen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Krimkonflikten

Mer i ämnet