Raul Paredes har precis kommit hem från platsen där Ebolaviruset fått sitt kraftigaste fäste. Foto: TT

Ryktesspridning hot mot ebolabekämpning

Uppdaterad
Publicerad

Falsk ryktesspridning och rädsla är stora problem för de som arbetar med att bekämpa ebola. – Det finns fortfarande folk som förnekar att ebola överhuvudtaget finns, säger svenske Raul Paredes som precis lämnat Sierra Leone.

Antalet dödsfall i ebola ökar och epidemin i Västafrika är den värsta någonsin. Raul Paredes arbetar för Röda Korset och har precis lämnat Sierra Leone där han arbetat i utbrottets epicentrum, Kailahun.

– Situationen är väldigt svår. Antalet fall ökar, dödsfallen ökar och det är nedslående att Guinea fått nya fall av ebola.

Ebolautbrott

På plats har han lett ett team som fokuserat på smittspårning, hantering av de döda och information kring sjukdomen.

– Bland befolkningen har kunskapen blivit bättre men det är otroligt mycket kvar att göra, säger han.

Falsk ryktesspridning

Ett stort problem bland befolkningen har varit den falska ryktesspridningen kring sjukdomen. I Kenema i Sierra Leone fick polisen vakta ett sjukhus då upprörda folkmassor hotat att bränna ned sjukhuset.

Den gången ryktades det om att ebolaviruset skulle vara en täckmantel för kannibalritualer. Även Paredes har tagit del av många felaktiga rykten.

– Att man skulle få en dödsspruta på fältsjukhuset. Om organhandel och att kropparna inte behandlas på ett värdigt sätt, säger han.

Missnöje och rädsla

En förklaring till varifrån de felaktiga ryktena kommer är att personer som tidigare arbetat på sjukhusen ska vara missnöjda och av illvilja försöka sprida falska rykten. Även rädslan att drabbas själv gör att personer som visar symptom inte ger sig till känna och söker vård.

– Det kan vara en rädsla för sjukhuset eller en sorts förnekelse där man inte vill tro att man är sjuk. Och det finns fortfarande folk som förnekar att ebola överhuvudtaget finns.

Rädslan för den allvarliga sjukdomen, i kombination med bristen på kunskap om den, är anledningar till att det är så svårt att få bukt med epidemin. Därför är att informera om sjukdomen en viktig del av de humanitära organisationernas arbete. Där gäller det att få med de lokala ledarna, religiösa ledare och ”traditional healers”, en slags medicinmän som har en väldigt stark position i området.

– När ett rykte uppstår får vi snabbt reda på det och går igenom ryktena med dem och försöker förklara orsaken. Jag tycker det finns en väldigt bra kommunikation mellan den internationella humanitära organisationerna och det lokala samhället, säger Raul Paredes.

Barnen jagades bort

Men rädslan för sjukdomen skapar fler problem. Ett exempel är när två föräldrar togs till ett fältsjukhus för vård. Eftersom barnen inte visade symptom fick de åka till en släkting i en annan by. Men grannarna var rädda att barnen bar på ebola och barnen jagades bort. De fick ta sig till ”Läkare utan gränsers” fältsjukhus där de togs om hand. Barnen var inte smittade och omhändtogs senare av de lokala myndigheterna.

– Det visar vilket stigma det finns kring ebola, som drabbar inte bara de som smittas utan även omkring de med sjukdomen.

Raul Paredes har nu lämnat Sierra Leone där han spenderade fyra veckor och det finns ingen tvekan om att situationen har berört honom.

Var du rädd?

– Rädd är fel ord, men man har verkligen respekt för sjukdomen.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Ebolautbrott

Mer i ämnet