Så ska Grekland komma på fötter

Uppdaterad
Publicerad

Nya skattelagar ska få Grekland på fötter och trots omvärldens skepsis mot landet går det att lita på Grekland. Det beskedet ger landets utrikesminister Stavros Lambrinidis i en exklusiv intervju med SVT:s Agenda.

Trots nödlån fortsätter de stora problemen för Grekland. Marknadens förtroende har sjunkit till bottennivåer och på hemmaplan har protesterna varit stora. Men landets utrikesminister säger att det går att lita på Grekland.

-Det går att lita på Grekland och Europa, säger utrikesminister Stavros Lambrinidis till SVT:s Agenda.

Just när världen hade hämtat sig från finanskrisen brakade det loss igen. Skuldkrisen i Grekland fick eurosamarbetet att gunga och allt fler bedömare är inte längre lika tvärsäkra på att det ekonomiska samarbetet kommer att överleva.

Greklands skenande statsskuld blev övermäktig. Nödlånet på 110 miljarder euro som betalades ut i fjol räckte inte. Pengarna tog slut utan att Grekland kom på fötter.

Hårda vilkor

För att landet inte skulle gå omkull tvingades euroländerna och Internationella valutafonden i somras att skjuta till ytterligare 109 miljarder euro i ett nytt nödlån.

Räddningspaketen är förenade med hårda villkor. Grekerna måste spara och de offentliganställda som inte redan har fått sparken har fått sänkta löner. Folkets vrede visade sig i protesterna på Syntagmatorget i centrala Aten i början av sommaren. Men protesterna kan växa eftersom de största nedskärningarna ännu inte har slagit igenom.

Samtidigt sprider sig det instabila läget över Europa. Finansmarknaderna är misstänksamma och börserna faller.

Kräver garantier

Det skakiga läget har gjort att Finland krävt och också fått igenom garantier för att låna ut pengar till Grekland. Orättvist tycker flera andra euroländer, och Österrike och Nederländerna har redan begärt samma typ av säkerheter.

Kraven på garantier kan nu äventyra utbetalningen av de livsviktiga lånen till Grekland. Plötsligt är det osäkert om Grekland kommer få de utlovade pengarna.

Kritiken mot Grekland har varit stor och bedömare har menat att andra inte ska betala för Greklands ekonomiska problem. Stavros Lambrinidis menar att nödlånet inte handlar om ”gåvor”.

-De bättre skötta ekonomierna i Europa ger inte gåvor till Grekland. De lånar ut pengar till ganska hög ränta. Med andra ord förlorar de inte pengar. De tjänar pengar eftersom vi ska betala tillbaka allting.

-Alla som tror att Grekland eller andra länder kommer att bli bankrutta eller att EU och euron kommer att kollapsa har under de senaste 18 månaderna visat sig ha fel.

En plåga

I intervjun med Agenda medger också Stavros Lambrinidis att Grekland har hanterat sin ekonomi vårdslöst.

-Jag kan förstå att man inte litade på Grekland för några år sedan. Vi hanterade våra finanser på ett oklokt sätt, säger Lambrinidis.

Det omfattande skattefusket i Grekland kallar Lambrinidis för landets största plåga.

För att komma tillbukt med fusket ska lagar och indrivningssystem förändras.

-Vi förlorar miljarder euro varje år på grund av skattefusk. I många år har man känt att skattepengarna inte går till det som man betalar för, till skillnad från Sverige. Sedan blir den mentaliteten en självuppfyllande profetia.

-Skattesystemet blir mer rättvist nu. De rika kommer inte längre att kunna skattefuska. Fattiga kommer att betala mindre men totalsumman växer enormt, säger Stavros Lambrinidis.

Andreas Liebermann

andreas.liebermann@svt.se

Niklas Forsberg

niklas.forsberg@svt.se

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.