-Stämningen var lite avslagen igår. Det var inte precis några som dansade på gatorna.
Vad händer nu?
-Valsegraren Antonis Samaras som är ledare för Ny Demokrati kommer att försöka bilda regering. Han har sagt att det ska gå fort och att han inte vill vara med om några nya överraskningar.
Med vem vill han bilda regering?
-Socialdemokratiska Pasok och partiet Demokratisk vänster som accepterar stödpaketet och åtstramningarna.
-Problemet är att Pasok vill ha en bredare regering där Syriza är med medan Syrizas ledare Alexis Tsipras säger att han vill stanna i opposition.
Kan det bli nyval igen?
-Ja, om man misslyckas med att bilda regering. Om Samaras inte får ihop en regering får Syriza försöka eftersom de kom tvåa i valet. Sedan blir det Pasoks tur, trean i valet.
-Om ingen av dem klarar uppgiften blir det en teknokratregering eller nyval – alltså samma procedur som efter förra valet.
Hur har man reagerat i omvärlden?
-Första reaktionen är lättnad. Nu ser det ut som det finns förutsättningar för en stabil regering, tänker man.
-Kommer stödpaketet med nedskärningarna att genomföras nu?
-Det är troligt att det blir några förändringar. Man har framför allt talat om att förlänga tiden för avtalet, det vill säga ge grekerna mera tid att genomföra det. Möjligen kan räntorna på stödlånen sänkas något också.
-Men avtalet ska genomföras även om det kommer att ta längre tid.
-Spelar det någon roll Frankrike fått en ny president?
-Man kan säga att Grekland har fått en vän till i Francois Hollande och att han stärkts efter franska parlamentsvalet i går.
-Men det är inte bara Hollande som kan tänkas gå med på att ge grekerna mera tid. Det har flera ledande politiker gjort den senaste tiden. Jag såg senast nu på morgonen att tyske utrikesministern Guido Westerwelle uttalat sig för att avtalet med Grekland kanske inte behöver genomföras lika snabbt.
-Jag har också sett att man börjar säga att Grekland nu får förhandla direkt med Berlin sedan Merkels bundsförvant förlorat makten i Frankrike, säger Malin Syrstad.
Valresultatet
Ny demokrati; 29,7 procent;
Syriza; 26,9 procent;
Pasok; 12,3 procent;
Oberoende greker; 7,5 procent;
Gyllene gryning; 6,9 procent;
Demokratisk vänster; 6,3 procent;
KKE (kommunister); 4,5 procent;