Alistair Creelman arbetar med omvärldsbevakning på Linnéuniversitetet. Han ser en utveckling av högre utbildning vi känner igen från andra branscher.
– Vad som har hänt med musikbranschen och filmbranschen och även inom bokbranschen, börjar nu hända med utbildning. Det är inte innehåll som är det viktiga längre, det skänker man bort. Det som är viktigt och som säljer är sammanhang, säger han.
Växer snabbt
Förra hösten erbjöds kursen Introduction to Artificial Intelligence, ledd av Sebastian Thrun, professor på Stanford, gratis på nätet. Kursen lockade över 160.000 personer och sedan dess har utbudet av så kallade MOOC, massive open online course, ökat i snabb takt.
En MOOC består av kortare filmer som följs av prov, uppgifter och diskussioner på forum. Varje kurs lockar tiotusentals, vissa över hundra tusen och över tre miljoner från hela världen har registrerat sig hos tre av de större organisationerna, Coursera, EdX och Udacity, som samlar utbudet. Tillsammans erbjuder de över 220 kurser från fler än 40 universitet, främst i USA.
Ska locka studenter
För universiteten handlar det om att göra utbildning tillgänglig för fler och utveckla hur vi lär oss via nätet. Men det handlar också om ren marknadsföring. Till sommaren planerar London University att erbjuda fem kurser.
– Vi vill ge studenterna en bild av vad som erbjuds på en utbildning och hoppas att de på så sätt ska lockas att börja på någon av våra internationella utbildningar på universitetet i London, säger Michel Kerrison, direktör för akademisk utveckling på London University.
Drivs av eldsjälar i Sverige
I Sverige är vi däremot, enligt Alistair Creelman, inte riktigt med.
– Jag tror att vi behöver ett tydligare intresse uppifrån. Många av dessa frågor är eldsjälsfrågor på gräsrotsnivå i Sverige, och det finns ingen nationell policy eller strategi för hur vi jobbar med IT inom högre utbildning. Det finns en risk att om man inte uppmärksammar de här trenderna så blir man akterseglad, säger han.
Statsvetaren Jan Hylén, som utrett tillgången till öppet material på nätet åt OECD, tycker att svenska lärosäten på ledningsnivå bör diskutera utvecklingen.
– Annars är risken, dels att de som gör det får en fördel och lockar till sig fler studenter, dels att många studenter söker utbildningar på andra orter i andra länder. Svenska universitet har också en peng som kommer från staten beroende på hur många studenter man lockar till sig, säger han.
Men vad är en MOOC värd?
Samtidigt kan värdet av en MOOC diskuteras. De ger inga högskolepoäng och de flesta som registrerat sig, slutför inte kursen. Dessutom bedöms uppgifterna ofta av andra studenter istället för av en lärare, och vem vet egentligen vem som svarar på frågorna framför datorn?
För att höja statusen arbetar flera organisationer med att ta fram modeller för att studenter ska kunna få sina kunskaper, efter att ha läst en MOOC, testade och värderade. Men då är det inte längre gratis.
– Framöver måste det tas ut avgifter för den typen av tjänster. Säkerligen till en bråkdel av det kostar att studera på universitetet, men det blir inte möjligt att läsa kurser helt gratis och få en examen, säger Michel Kerrison på London University.
I framtiden tror Alistair Creelman att universiteten får en annan roll.
– Vi delar upp högre utbildning. Istället för att du köper allt på samma ställe, kan du få innehåll från ett ställe, sammanhang från ett annat och kanske examination från ett tredje ställe, säger han, och fortsätter;
– Vi vet inte vem vinner eller hur det kommer att se ut, men en sak är säker – högre utbildning kommer att förändras.