Transperson blir indisk borgmästare

Uppdaterad
Publicerad

En transperson av låg kast har blivit vald till borgmästare i en indisk stad. Madhu Bai Kinnar vann valet i Raigarh i delstaten Chhattisgarh.

Kinnar vann med 4.500 röster över sin motkandidat från premiärministerns parti BJP. Enligt webbtidningen Feministiskt perspektiv ligger anklagelser om korruption mot sittande borgmästare bakom den något oväntade vinsten.

Videobilder visar 35-åriga Kinnar klädd i sari, med hoptryckta händer tacka sina anhängare som hängt en orange girlang om hennes hals.

Kinnar tillhör dalit-kasten, som tidigare kallades ”de oberörbara”. Hon har tidigare tjänat sitt uppehälle genom att sjunga och dansa på tåg, men hon slutade med det efter att ha blivit ombedd att representera sin grupp.

– Folk har visat att de tror på mig. Jag ser den här segern som kärlek och välsignelser från folket till mig. Jag ska göra mitt bästa för att förverkliga deras drömmar, sade Kinnar efter valsegern, rapporterar AFP.

Inte första gången

Madhu Bai Kinnar väljs endast nio månader efter att Indiens högsta domstol dömt att transpersoner lagligen ska vara könsneutrala och räknas som ett tredje kön. ”Det är upp till varje människa själv att välja sitt kön” sa domstolen.

Transpersoner, ofta kallade hijras i denna del av världen, är extremt marginaliserade i Indien. Många lever i fattigdom och kan till och med vägras vård på sjukhus på grund av sin könstillhörighet. Den nya borgmästarens efternamn Kinnar använder många transpersoner som efternamn i Indien, det är en äldre beteckning för hirja.

Detta är, till skillnad från vad medier först rapporterade, inte den första gången en transperson väljs till borgmästare i Indien. Enligt Feministiskt perspektiv har fyra transpersoner valts till posten. I ett av fallen, Hirja-ledaren Baseer Kinnar, annullerades beslutet efter att en domstol menat att Baseer Kinnar inte var en biologisk kvinna och posten var reserverad åt en kvinna.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.