Kommentar: Bo Inge Andersson Foto: Knut Koivisto/SVT

Ukraina: Tar parlamentet initiativet?

Uppdaterad
Publicerad

Det ser just nu ut som om parlamentet i Ukraina försöker ta initativet, skriver SVT:s utrikeskommentator Bo Inge Andersson.

Uppgörelsen igår, som förmedlades genom tre utrikesministrar från EU, går bland annat ut på att det ska hållas presidentval i Ukraina senast i december.

Motståndet mot fredagens ”fredsavtal” är dock stort bland de militanta.

Krimkonflikten

Maktbasen vittrar sönder

Avtalet innebär att president Viktor Janukovytj skulle sitta kvar ett bra tag till. En så lång övergångsperiod skulle kunna leda till en utdragen maktkamp om Ukrainas framtid, där de grupper som hittills ha styrt landet kan misstänkas för att kämpa hårt för att behålla makten.

Presidenten tycks nu ha lämnat sin huvudstad Kiev och åkt Charkiv i öster där han ännu anses ha stöd. Andra rykten säger att han har flytt ur landet.

Det ser nu ut som om det är parlamentet i Kiev – där den regimvänlige talmannen har avgått – som försöker ta initiativet. En fungerande regering finns inte just nu.

Frågan är sedan hur parlamentet kan hävda sig mot oppositionen som behärskar SJälvständighetstorget, Maidan.

Dussintals parlamentsledamöter har lämnat Janukovytjs parti, Regionernas parti. Presidentens maktbas håller på att vittra sönder. Parlamentet håller på att få en majoritet mot presidenten.

Ukrainska parlamentet ska ta upp frågan om att ställa presidenten inför riksrätt. Det är upplagt för en maktkamp mellan parlamentet och presidenten – om han nu finns kvar.

I fredsavtalet ingår att återinföra 2004 års författning som ger parlamentet mer makt och presidenten mindre.

En övergångsregering med företrädare för oppositionen ska också utses enligt gårdagens avtal.

Janukovytj måste i alla fall vara medveten om det hat mot honom som finns hos demonstranterna i väster och i Kiev. Han har länge anklagats för vanstyre och korruption.

Blodbadet hinner ikapp

De senaste dagarnas blodbad hinner ikapp Janukovytj. De officiella uppgifterna talade på fredagseftermiddagen om 77 döda, av vilka tio skulle vara poliser.

Västländer – inklusive Sverige – fördömde Janukovytj för de blodiga tillslagen mot demonstranterna. I alla uttalanden från detta håll utpekades Janukovytj som den ytterst ansvarige för dödandet.

Nu kan vi av allt att döma vänta oss en uppgörelse även i Ukraina om presidentens ansvar.

Frågan blir därför hur länge Janukovytj skulle kunna stanna kvar som president. Flera företrädare för de militanta på Maidan, anser att detta är omöjligt och hotar med fortsatta protester – som kan leda till fortsatt våld.

Uppgörelser med regimens företrädare

Bland annat har en ledare för den synnerligen militanta gruppen Högra sektorn (Pravy sektor) uttalat att det är omöjligt att acceptera att Janukovytj skulle sitta kvar till i december. Folket på Maidan vill ha bort honom omedelbart.

Oleh Tiahnybok, ledaren för högerpartiet Svoboda (Frihet), som är en av de tre partiledare som undertecknade gårdagens ”fredsavtal” med Janukovytj, vill ha presidentval senast i slutet av maj. Enligt medieuppgifter har parlamentet redan röstat för detta.

Oppositionen – både den i parlamentet och den utomparlamentariska – kräver nu att en rad figurer som ses som ansvariga för de senaste dagens blodiga händelser ska avlägsnas. Det har delvis redan skett genom beslut i parlamentet. Vi kan vänta oss uppgörelser med den gamla regimens företrädare.

Splittra landet

Enligt engelskspråkiga Kyiv Post rapporterar den ukrainska säkerhetstjänsten SBU dessutom att det uppstått starka separatistiska ryskvänliga strömningar i den östra delen av landet, dit presidenten har åkt. Det är tendenser som enligt säkerhetsstjänsten har till syfte att splittra landet.

SBU talar om att grupper öppet för samtal med utländska nationer.

Liknande separatistiska tendenser finns också i väster. Den västra delen av Ukraina tillhörde före andra världskriget Polen och ser sig mera förbunden med Västeuropa. Det är också där som man vill närma sig EU.  

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Krimkonflikten

Mer i ämnet