Kroppsbehandlingar som förändrar utseendet har blivit allt mer populära. Med hjälp av botoxinjektioner trollas rynkor bort och fillerinjektioner formar näsor, hakor och läppar.

Fettsugningar, ansiktslyft och bröstförstoringar görs på löpande band och oönskad hårväxt och pigmentfläckar försvinner med hjälp av laser och ljusbehandling.

– Det görs fler ingrepp än vad folk tror. Det vanliga är inte unga tjejer som gör stora läppar, utan den allra största delen av våra patienter är kvinnor mellan 35 och 50 år som vill se lite piggare och fräschare ut. Vi har även en stor andel män som söker till oss också, så det är absolut en växande marknad, konstaterar Fredrik Berne som är kirurg på skönhetskliniken Klinik 34 i Göteborg.

Växande bransch

En ny beräkning av regeringens utredare har kommit fram till att det finns åtminstone 14.000 företag som säljer olika typer av kroppsbehandlingar i Sverige. Exakt hur många skönhetsingrepp som görs vet man inte eftersom det saknas centrala register och statistik. Men det är en marknad som tycks blomstra.

Konsumentverket har talat om en tillväxt på cirka 20 procent om året och Socialstyrelsen har kommit fram till att det görs ungefär 64.000 behandlingar per år. En alldeles för låg siffra, enligt Ulf Samuelsson, specialist och docent i plastikkirurgi på Akademikliniken i Stockholm.

– Nej det kan inte stämma. Det rör sig snarare om hundratusentals behandlingar per år och de blir allt fler. Framför allt det som är ickekirurgi, som fillers, botox och laser- och ljusbehandlingar. Men det är någonting som myndigheterna har dålig kontroll på, säger han och sätter fingret på problemet.

Marknaden för skönhetsingrepp och kroppsbehandlingar har länge varit en blind fläck för både lagstiftare och myndigheter.

Laglös marknad

I dag finns det ingen samlad reglering för under vilka förutsättningar de här skönhetsingreppen får göras. Flera myndigheter har olika tillsynsansvar och det är oklart var deras ansvar börjar och slutar. I många fall görs det ingen löpande tillsyn alls. Det ställs inga särskilda krav på vilken kompetens som krävs för att få utföra olika behandlingar och bristen på statisk gör att ingen vet hur vanligt det är med komplikationer eller oseriösa utövare.

Men det råder inget tvivel om att folk skadas av ingreppen. SVT Nyheter har granskat anmälningar som kommit in till Strålsäkerhetsmyndigheten, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen, Konsumentverket, IVO Inspektionen för vård och omsorg och ARN Allmänna reklamationsnämnden.

Vi bad även vår publik att höra av sig och det var många som ville berätta om vad de råkat ut för. Det handlar om svåra brännskador efter IPL-behandlingar och kemisk peeling. Om misslyckade tatueringar och bröstoperationer. Om nervskador efter fillerinjektioner och om fettsugningar som gått snett.

– Vi ser tyvärr frustrerade patienter en eller två gånger per månad. De vet inte vart de ska vända sig efter att de behandlats av folk som inte riktigt vet vad de gör, säger Fredrik Berne.

Svåra skador

Ulf Samuelssons klinik tar emot flera drabbade patienter i veckan.

– Jag tror det beror på att den här marknaden är oreglerad. Sverige är ju ett utav de länder som har minst lagstiftning på det här området. Man tror att det ska vara ordning och reda här, men på det här området har vi halkat efter. Han får medhåll av Fredrik Berne.

– Regelverket i Sverige är förvånansvärt dåligt. Jag reser mycket runt om i världen och ser hur det fungerar i andra länder. I princip hela världen har ett välfungerande regelverk, men i Sverige har det här hamnat mellan stolarna. Jag har svårt att förstå att till exempel vem som helst får ge fillerinjektioner här. Fillers kan orsaka svåra skador om de sätts fel och det kan det leda till vävnadsdöd och blindhet om fillern täpper till ett blodkärl.

Fredrik Berne visar oss skrämmande bilder av ansikten med döda svarta partier, näsor som nästan helt försvunnit och ögon som inte längre ser. Det handlar om extremfall men även vanligare skador som inkapslade fillerklumpar kan orsaka stort lidande.

Riskerar folk att skadas så som regelverket ser ut i dag?

– Absolut, och inte bara skadas utan att när de väl blir skadade får de inte den hjälp som de behöver, säger Fredrik Berne.

De drabbade som SVT Nyheter har talat med vittnar om en enorm frustration och maktlöshet. De vet inte vart de ska vända sig för att få hjälp och de har ofta svårt att få tillbaka sina pengar. Många känner även en oro att kroppsbehandlarna kan fortsätta sin verksamhet och skada fler utan att någon myndighet stoppar dem.

Ett rättsosäkert ingemansland

Estetiska behandlingar innebär ofta avancerade medicinska ingrepp. Men till skillnad från vad många tror, omfattas inte ingreppen av hälso- och sjukvårdslagstiftningen, patiensäkerhetslagen eller patientskadelagen. Detta eftersom syftet generellt sett inte är att medicinskt förebygga eller behandla sjukdomar och skador.

Konsumenttjänstlagen är inte heller tillämplig för kroppsbehandlingar, även om det finns fall där lagen har tillämpats. Det gör att de som har skadats hamnar i ett rättsosäkert ingenmansland där det är svårt att få hjälp och upprättelse. Ulf Samuelsson tror att det finns flera olika förklaringar till det svaga konsumentskyddet.

– Det beror dels på att marknaden vuxit så snabbt men också på att det inte varit prioriterat av våra myndigheter. Jag tror tyvärr också att en förklaring är att det mest är kvinnor som gör den här typen av ingrepp. Om det hade varit fler män, hade det kanske varit mer prioriterat, säger Ulf Samuelsson.

Frågan har diskuterats under flera år och Socialstyrelsen har gjort två utredningar utan att det lett till någon förändring. Men nu är kanske tiden inne. På måndag ska regeringens särskilde utredare presentera ett förslag på lagändringar som ska förstärka konsumentskyddet och göra de estetiska kroppsbehandlingarna säkrare.