Louise Frisén är barnpsykiater vid teamet för könsidentitets-utredningar av unga vid BUP, Astrid Lindgrens barnsjukhus och hon träffar de barn och ungdomar som kommer dit.
– Vi ser en ökning på hundra procent varje år. Det är enormt mycket och alla frågar sig nu vad det beror på, säger hon.
År 2012 inkom enbart 4 remisser till Astrid Lindgrens barnsjukhus, 2015 kom det 116 stycken och förra året kom det in 197 remisser av barn och ungdomar som ville göra en könsidentits-utredning.
– Det är väldigt övertygade ungdomar som kommer hit och som i många fall är stensäkra på sin sak.
Mår psykiskt dåligt
Det här är en grupp som ofta mår psykiskt dåligt.
– Det är så otroligt plågsamt att leva i en kropp som man inte känner igen som sin. Man ska inte glömma bort att det är förenat med väldigt stor andel psykisk ohälsa och en väldigt hög självmordsrisk att inte få tillgång till en könsbekräftande behandling, säger Louise Frisén.
LÄS MER: ”Du får hjälp att bli dig själv”
Eftersom det här är en grupp med stor psykiskt ohälsa är det viktigt att den här gruppen får medicinsk hjälp. I Sverige är det inte tillåtet att ge könshormoner förrän vid 16-års ålder, och man måste vänta tills man blir 18 för att genomgå underlivs-kirurgi och för att byta juridiskt kön.
Fler som vågar
Forskarna står nu frågande till varför det är så många just nu som vill göra en könsidentitets-utredning.
– Det kan vara så att det är allt fler som kommer just nu för att dom vågar och att kunskapen har ökat. Det kan också vara andra aspekter av samhälls-strömningar. Det är allt fler som utforskar sin könsidentitet som en del av identitetsutvecklingen.
Det är också många fler som är födda som flickor än de som är födda som pojkar som söker för att göra en könsidentitetsutredning.
– Det är någonting vi inte förstår. Jag vet inte, säger Louise Frisén.
Forskarna vet inte vad ökningen beror på
Fram till nu har de allra flesta ungdomar som gör en könsidentitets-utredning efter att de har gått in i puberteten, valt att fullfölja sin önskan och göra ett könsbyte. Men eftersom forskarna inte vet vad den stora ökningen just nu beror på, så vet de inte hur många som kommer att fullfölja sin önskan till könskorrigering.
– Med tiden kommer det att visa sig hur stor andel av dem som vi ser nu som har en genuin övertygelse och som går vidare. Det är bara långtidsuppföljningar som kan ge oss svaret på det, säger Louise Frisén.
Se mer i Vetenskapens värld , måndag 24 juli 20.00 i SVT2 och SVT Play.