Vår utandningsluft innehåller kväve, koldioxid och syre och en liten mängd av mer än 100 andra flyktiga kemiska komponenter. Mängden av de här ämnena varierar beroende på en persons hälsa.
Genom att identifiera ett unikt ”breathprint” för varje sjukdom har forskarna konstruerat en apparat för att klassificera och diagnostisera ett antal olika sjukdomar. Mats J Olsson, professor på Karolinska institutet har själv forskat om hur människor kan lukta sig till sjukdomar, och han tror att vi kommer att få se nya lukt-diagnosintrument i framtiden.
– En enkel handhållen apparat är ett snällt och enkelt sätt att testa för specifika sjukdomar, om apparaten kan hitta ett pålitligt ämne som indikerar sjukdom. Man behöver inte sticka patienten och man kan förhoppningsvis undvika längre analysmetoder. Dessutom kan en sådan metod göra det möjligt att upptäcka och behandla sjukdom i ett tidigare skede, säger Mats J Olsson.
Nanosensorer mer analytiska än den mänskliga näsan
Forskargrupper har tidigare utvecklat experimentella andedräktmätare, men de mätarna fokuserar ofta bara på en enda sjukdom.
Men nu har forskarna lyckats skapa en andedräktsmätare som kan skilja mellan flera sjukdomar. Genom att utveckla en mängd nanosensorer kunde enskilda komponenter upptäckas i tusentals utandningsprov från patienter som antingen var friska eller hade en av 17 olika sjukdomar, som exempelvis cancer och Parkinson.
– Människans luktsinne är väldigt känsligt men för man in en stark luktkomponent där det redan finns en svag har näsan svårt att skilja lukterna åt, eftersom stark lukt dominerar. Här har man alltså med hjälp av mycket känsliga och analytiska nanosensorer utvecklat ett sätt att skilja på flera olika luktkomponenter, säger Mats J Olsson.
Lukt kan ge information om sjukdomsprocess
Forskarlaget använde masspektrometri, ett verktyg som används för att undersöka biologiska prover, för att identifiera den ”sjuka” andedräktens beståndsdelar. Forskarna kunde se att varje sjukdom producerar en unik flyktig så kallad ”kemisk breathprint”, som baseras på olika mängder av 13 komponenter. Forskarna kunde genom att analysera resultatet klassificera och diagnostisera. Mats J Olsson menar att nästa steg är att undersöka vad lukten kan säga om sjukdomsprocessen.
– Första steget är analysen – att ta reda på vad är det som luktar och klassificera sjukdomen. Nästa steg är vad informationen vi har kan säga om det som händer i kroppen vid sjukdomsutveckling, alltså den patofysiologiska processen, säger Mats J Olsson.
Luktdiagnos antik metod
Redan 400 f Kr lärde den antike medicinforskaren Hippokrates sina elever att lukta efter sina patienters andning för att på så sätt få ledtrådar till sjukdomar. Långt senare i slutet av 1800-talet fick den medicinska luktläran en renässans men med tiden hamnade luktläran långt från idealet som en vetenskaplig metod, och luktsinnet ersattes av mer tekniskt avancerade diagnosmetoder och laboratorieanalyser.
– Evolutionärt har det antagligen varit väldigt viktigt att känna lukten av sjukdomar, särskilt under perioder då infektionssjukdomar var den största faran för människor. Äckel och avsmak inför sjukdomslukt evolverade för att hålla oss friska, säger Mats J Olsson.