Det finns en vanlig missuppfattning att tvåspråkiga barn lär sig tala senare än andra. Så är inte alls fallet, men missuppfattningen gör att många tvåspråkiga barn med språkproblem inte får hjälp. Helt enkelt för att personal på barnavårdcentraler tror att språkproblemen beror på tvåspråkigheten.
– Det här innebär en fara och att man i förlängningen missar barn med grav språkstörning, säger Anna Sarkadi, docent i pediatrik på institutionen kvinna och barnhälsa på Uppsala universitet.
På institutionen för kvinnor och barns hälsa vid Uppsala universitet har man i en ny studie, där 900 BVC-sköterskor deltagit, sett att enspråkiga och tvåspråkiga barn bemöts olika inom barnhälsovården.
– Fyra av fem sjuksköterskor på barnavårdscentralen tror att barn som växer upp med två språk utvecklas senare än barn som bara talar ett språk. Det är en myt som inte stämmer och som vi måste slå hål på, säger Anna Sarkadi.
Stor okunskap
Det vi vet är att tvåspråkiga barn utvecklas precis på samma sätt som barn som är enspråkiga, säger Anna Sarkadi som lett studien. Hon blev också förvånad över att så många som två tredjedelar säger att de tvåspråkiga barnen får vänta längre innan de får remiss till logoped och psykolog.
– Det är oerhört viktigt att fånga upp barn med språkstörning så tidigt som möjligt eftersom det kan vara avgörande för ett barns utveckling. Den här studien visar på en stor okunskap, vilket kan försena insatserna för de tvåspråkiga barnen, säger Laleh Nayeb, logoped och forskare på institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet
Språktest bedömer utveckling
Barnets språk är en värdefull källa för att bedöma ett barns utveckling. Därför genomgår en majoritet av alla barn mellan 2,5 år och 3 år ett språktest på barnavårdscentralen. I screeningen testas om barnet kan följa med i ett samtal och om det kan sätta ihop minst tre ord till en mening. Utifrån språktester remitteras cirka 6 procent av barnen vidare till logoped och psykolog. Av dessa barn får omkring 60 procent senare en diagnos som till exempel autism, Aspberger eller annan utvecklingsstörning.
– Språktestet ska fånga upp de barn som behöver extra stöd och hjälp. Men trots att omkring 30 procent av barnen på barnavårdscentralen numera har en eller två föräldrar som inte är födda i Sverige, saknas tydliga riktlinjer för hur alla barn ska bemötas på samma sätt, säger Laleh Nayeb.