– Cancer uppstår i ett väldigt komplext samspel mellan arv, miljö och slump, säger Hans-Olov Adami, professor emeritus vid institutionen för medicinsk epidemiologi vid Karolinska Institutet och en av forskarna bakom en ny studie som tittat närmare på det biologiska arvets betydelse för vissa cancersjukdomar.

Genernas betydelse

Forskarna har följt över 350 tusen tvillingar från det unika nordiska tvillingregistret i över trettio år i genomsnitt.

Genom att jämföra skillnaderna mellan hur enäggstvillingar respektive tvåäggstvillingar drabbats av cancer har forskarna kunnat gradera ärftlighetsriskerna mellan olika former av sjukdomen.

Enligt den nya studien, som publiceras i den medicinska tidskriften JAMA, kan genetiska faktorer öka risken att drabbas av cancer med över 30 procent. För vissa cancerformer spelar generna betydligt större roll än andra.

Testikelcancer mest ärftlig

– I topp ligger testikelcancer som är en relativt ovanlig cancerform, säger Hans-Olov Adami.

– Även prostatacancer, melanom hudcancer, och cancer i bröst- äggstockar och livmoder har hög ärftlighet.

Däremot hittade forskarna ingen statistiskt säkerställd ärftlig risk för tjocktarms- eller livmoderhalscancer.

Tveksam till screening

Hans-Olov Adami är tveksam till om resultatet i studien bör leda till att människor med cancer i släkten bör göra täta hälsokontroller. Han har länge kritiserat nyttan med sådana undersökningar liksom screening av prostatacancer, som han anser kan leda till onödig oro.

– Den som har en ärftlig risk för cancer bör diskutera detta med sin läkare för att få en tydligare bild av fördelar och nackdelar med hälsokontroller, säger han.

Globalt insjuknar varje år 12 miljoner människor i olika former av cancer. 8 miljoner dör av sjukdomen varje år.