• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

– Man kan skämta om allt, bara man gör det med finess, säger komikern Özz Nujen. Foto: rawcomedy.se

Därför skrattar vi åt hemska saker

Uppdaterad
Publicerad

Kan man skämta om vad som helst? Den frågan har komiker ställt sig i alla tider. Nu visar ny forskning att det funkar att gå över gränsen. Men bara lite.

Komikern Özz Nujen vet hur det känns att ta ett skämt för långt.

– Det har jag gjort tusentals gånger. Men det värsta var nog när jag skämtade om elfte september i New York. Jag berättade att en av mina släktingar dog i attacken. När jag sen sa att det var han som körde planet då blev det knäpptyst.

– Och mitt skämt om att man inte direkt ställde sig upp och gjorde vågen efter tsunamikatastrofen gick inte heller hem hos alla.

Psykologiskt avstånd spelar in

Men vad är det som avgör att något hemskt ändå kan uppfattas som roligt? Enligt forskarna bakom en ny studie är det viktigt att man har ett visst avstånd till det som det skämtas om. Avståndet kan vara i tid, rum, psykologiskt eller på något annat sätt distanserar dig från ämnet.

– Att man inte står för nära något tragiskt gör att man kan se det roliga i det hela, säger Peter McGraw, en av forskarna bakom studien.

Komikern bör inte vara för elak

Samtidigt spelar det roll hur allvarligt övertramp som komikern gör. Går man för långt kan det bli en jobbig tystnad.

– Men om komikern inte gör något övertramp alls då riskerar det att inte bli roligt överhuvudtaget, säger Peter McGraw.

Humorexperiment

För att testa teorin om att det är avståndet och storleken på övertrampet som avgör hur roligt det blir utförde forskarna en serie experiment. Ett av experimenten gick ut på att låta försökspersoner avgöra hur mycket humor det kunde finnas i en bilolycka, respektive i att slå stortån i ett bordsben.

Föga förvånande svarade deltagarna att det var roligare att skämta om en så allvarlig sak som en bilolycka om den hade hänt flera år tidigare. Och samtidigt var det roligare med en skadad tå om det hände alldeles nyligen.

Kul om din vän klantar sig, bara inte för mycket

I ett annat experiment testade forskarna det sociala avståndet. I det experimentet tyckte försökspersonerna att det var roligare om en främling råkat slarva bort flera tusen kronor än om en vän gjort det.

Men det var samtidigt roligare om en vän slarvade bort bara någon hundralapp, än om en främling gjorde det.

Ett svårbalanserat samspel

Forskarnas slutsats av experimenten är att övertrampets storlek och hur nära man står det som det skämtas om samspelar. Och gränsen är uppenbarligen flytande.

Frågan är bara om det här hjälper komikerna som varje dag försöker hitta den magiska gränsen för vad som är roligt och vasst.

– Det enda sättet att göra det är att testa sig fram. Man vet inte förrän man har provat, säger Özz Nujen.

”Inget ämne är förbjudet”

Men han tror att man kan skämta om allt.

– Det är en komikers rättighet och skyldighet, men man ska alltid göra det med finess. Jag brukar säga att jag skämtar med glimten i ögat och hjärtat i halsgropen.

Vad tycker då Özz Nujen om att det forskas på humor?

– Det låter jättebra. Kan man forska på daggmaskars sexliv så kan man definitivt forska på hur människor skrattar.

Man kan skämta om det mesta

För dig som inte tror att man kan skämta om allt kan det vara värt att se John Cleese skämta om sin avlidne vän och Monty Python-kollega Graham Chapman i ett tal på hans begravning.

Och vill du läsa om fler humorexperiment som forskarna gjorde kan du läsa studien som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Psychological Science.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.