De tre får priset för att ”ha öppnat portar till en okänd värld av materia som försätts i märkliga tillstånd”, enligt motiveringen. De tre har med avancerade matematiska metoder studerat supraledare, supravätskor och tunna magnetiska filmer.

Många hoppas på framtida tillämpningar, både inom materialvetenskap och elektronik.

– Jag blev väldigt överraskad och glad, säger pristagaren Duncan Hallday, som nu intervjuas live på en knastrig telefonlina, direkt under tillkännagivandet.

– När jag började jobba på detta under sent 80-tal förstod jag inte att det skulle kunna användas, säger Haldane.

”Jag ska ta några öl”

Sveriges Radios vetenskapsredaktion når den tredje pristagaren, J Michael Kosterlitz, på ett oväntat ställe.

– Jag sitter i ett parkeringshus i Finland, i Esbo, säger han till SR, och berättar att han är lycklig och väldigt överraskad.

– Jag ska gå och fira, jag ska ta några öl och helt enkelt låta det här sjunka in, säger J Michael Kosterlitz till Vetenskapsradion.

Delas inte lika

Förhoppningen är att topologiska material ska kunna användas i nya generationer av elektronik och supraledare, eller i framtida kvantdatorer.

Alla tre pristagarna är födda i Storbritannien, men är i dag alla verksamma vid amerikanska universitet.

Prissumman på 8 miljoner svenska kronor fördelas enligt följande. Hälften går till David Thouless medan den andra hälften delas mellan Duncan Haldane och Michael Kostelitz.

Japaner vann förra året

Förra året fick två forskare dela på priset, Takaaki Kajita från Japan och Arthur B McDonald från Kanada. De båda har forskat kring de gåtfulla partiklar som kallas neutriner. Kajita och McDonald har kunnat visa att neutrinerna kan ändra skepnad, vilket betyder att de måste ha en massa. Detta är något som vänt upp och ner på hela partikelfysiken, och som av Nobelkommittén för fysik beskrevs som epokgörande.