Spänningen stiger på den amerikanska rymdstyrelsen Nasa. Tidigt i morgon bitti, klockan 04:18 svensk tid, är det tänkt att rymdsonden Juno efter nära fem år i rymden ska göra en perfekt inbromsning och lägga sig i planeten Jupiters omloppsbana. Och utmaningarna är många.
– Jupiter har den starkaste strålningen och det kraftigaste magnetfältet av alla planeter i solsystemet. Vi måste hantera den här miljön med en farkost som bokstavligen är som en pansarvagn, säger projektledaren Scott Bolton från Southwest Research Institute i Texas till brittiska BBC.
Sköts upp 2011
Om allt går som det ska kommer Juno tillbringa de kommande 20 månaderna med att ta reda på vad som döljer sig bakom den gigantiska planetens tjocka molntäcke.
Rymdsonden sköts upp 2011 och projektet har hittills kostat omkring nio miljarder svenska kronor. Om inbromsningen misslyckas eller något annat går fel är risken stor att mångmiljardprojektet flyger förbi Jupiter och fortsätter vidare ut i yttre rymden.
Jupiter är den största planeten i vårt solsystem och mäter omkring 143.000 kilometer i diameter. Omkring tusen jordklot skulle rymmas inne i Jupiter – eller samtliga planeter i vårt solsystem. Ett år på Jupiter är lika långt som 12 år på jorden. Ett dygn är tio timmar.
Kunskap om kärnan
Förhoppningen är att Juno ska kunna bringa klarhet i hur och när den gigantiska planeten bildades, vilket kan ge ledtrådar om hur vårt solsystem uppstod.
– Teorin är att Jupiter bildades först av alla planeter. Sedan har material processats och lagrats under de 4,5 miljarder år som gått. Det finns en värmekälla mitt i planeten som har kallnat med tiden, säger Jan-Erik Wahlund, rymdfysiker på Institutet för rymdfysik Uppsala till SVT.
– Faktum är att man kan betrakta Jupiter som en före detta liten röd stjärna, för den var nästan det i början av solsystemets historia, säger han.
Sonden ska också undersöka om Jupiter består av en fast kärna eller av hårt komprimerad gas, och ge mer kunskap om den gigantiska, orkanliknande storm som rasat på planeten i hundratals år. Den syns som en stor röd fläck på planetens yta och är lika bred som tre och ett halvt jordklot i diameter.
– Allt på Jupiter är extremt. Det är en planet på steroider, säger projektledaren Scott Bolton till BBC.
Han är ödmjuk inför svårigheterna med att flyga en rymdsond kring den gigantiska planeten.
Ska undersöka norrskenet
Juno är designad för att undvika de farligaste områdena på Jupiter i sin omloppsbana. Känsliga mätinstrument är placerade i en tjock låda av titan. Viss utrustning beräknas hinna gå sönder innan sonden hunnit genomföra sitt uppdrag, bland annat kameran.
Junos mätinstrument ska också undersöka Jupiters märkvärdiga norrsken, vars ultravioletta sken fångades på bild häromdagen av teleskopet Hubble.
På jorden uppstår norrsken när laddade partiklar från solens stormar fångas in av vårt magnetfält, men Jupiter har också en annan källa som bidrar till skenen – sitt eget kraftiga magnetfält, som inte bara fångar in laddade partiklar från solen utan också från sin egen måne lo.
Uppdrag till 2018
Om Juno klarar att lägga sig i omloppsbana kring Jupiter beräknas det första varvet runt planeten ta 53 dagar. I mitten av oktober smalnas omloppsbanan av och tar två veckor, och då kan forskningen komma igång på allvar.
I februari 2018 är det tänkt att Juno ska avsluta sitt uppdrag genom att störta sig själv ner i planetens atmosfär och förstöras, detta för att sonden inte ska riskera att krocka med någon av Jupiters månar som skulle kunna innehålla liv i bakterieform.