En forskare vid Harvard, Marilyn Cornelis, har tidigare upptäckt att flitiga kaffedrickare brukar ha en viss uppsättning gener. För att se hur det verkligen ligger till har hon nu anlitat 18 forskarlag runt om i världen som hjälp henne studera detta i en större skala, genom att intervjua och DNA-testa 120 000 personer.

Professor Lars Lind och hans medarbetare vid Uppsala universitet är ett av dessa forskarlag.

– Det vi hittat är dels gener som kodar för nedbrytning av koffein. De personer som bryter ner koffein snabbt behöver också dricka mer, säger han.

– Och sen är det några gener som är kopplade till välbefinnande, på det psykologiska planet. Har man den här typen av gener mår man extra bra av att få i sig mycket kaffe.

Skiljer mycket mellan olika personer

Sammanlagt är det sex olika gener som styr dessa två beteenden: Dels hur snabbt man bryter ner koffein, och dels hur bra koffein får en att må. Forskarna fann att förekomsten av dessa gener var markant annorlunda hos de som drack mycket kaffe och de som drack lite eller inget kaffe alls.

Kaffedrickandet är alltså genetiskt betingat.

– Det skiljer ganska mycket. Det är en stor variation från person till person, säger Lars Lind.

– Kaffedrickandet går i släkten, och det finns de som har räknat på det där. Genom tvillingstudier har man märkt att mellan en tredjedel och hälften av ens kaffevanor beror på ärftlighet.

Kan finnas koppling till andra begär

Lars Lind vill nu forska vidare inom området.

– Det jag tycker blir intressant att studera är hur det här relaterar till andra typer av begär, för kaffedrickandet är ju ett begär för många. Som för min fru, till exempel. Hon klarar knappt att gå upp ur sängen och får ont i huvudet utan kaffe.

– Därför hade det varit intressant att koppla de gener som vi har identifierat till andra typer av beroenden, och se om det finns gemensamma faktorer bakom kaffedrickande och till exempel rökning och alkohol, säger Lars Lind.

Studien presenteras i veckans utgåva av Molecular Psychiatry.