När någon stryker dig över armen skickas signalerna vidare via ett eget nervsystem som forskarna kallar CT. Det är ett system som verkar vara avsett just för hud mot hud-beröring.
Johan Wessberg är professor i fysiologi vid Göteborgs universitet, och leder en forskargrupp som är inriktad just på känsel. Han är en av författarna till en sammanställning av forskningen om CT-systemet, som publiceras i tidskriften Neuron idag.
– CT:s är långsamma nervbanor, och de liknar hudens smärtsystem. Men till skillnad från smärtsystemet är det ett slags välbehagssystem, säger Johan Wessberg.
CT-systemet har varit känt sedan början av 90-talet. Nervsystemet som skickar signaler vid vanlig känsel går till en yttre del av hjärnan, medan CT:s går till en djupare liggande del av hjärnan som kallas insula. Insula får information från bland annat kroppens inre organ, men är även delaktig i känslolivet.
Lyssnar på nervsystemet
– Vi gör registreringar hos vakna försökspersoner, så kallad mikroneurografi. Det är en svenskutvecklad teknik där man via en liten nål som sticks in genom huden kan lyssna på signalerna och se vad CT reagerar på, säger Johan Wessberg.
Så sent som i februari kom en studie av Johan Wessbergs kollegor Helena Backlund Wasling och Rochelle Ackerley, där den ”perfekta smekningen” studerades (läs mer här). Det man kom fram till i den studien var att temperaturen på smekningen bör vara kroppstempererad. Det stärkte hypotesen om att CT-systemet avser hud mot hud-beröring.
Forskningen viktig för autism
Mer forskning krävs för att avslöja hur CT-systemet fungerar och vad för effekter det har för kroppen. Det har till exempel visat sig att människor med autistiska drag ofta ogillar lätt beröring.
– En hypotes är att det finns en rubbning i CT-systemet, eller i den delen av hjärnan som tar emot signalen, hos personer i det autistiska spektrat, säger Johan Wessberg.
Artikeln ”Discriminative and Affective Touch: Sensing and Feeling” publiceras i veckans nummer av tidskriften Neuron.