– Hade dödstalen sett ut så här på 80- eller i början av 90-talet hade det blivit ett ramaskri. Men på något sätt har vi vant oss vid problemet.

Det säger Börje Olsson, professor i alkohol- och narkotikapolitik vid Stockholms universitet, om att de narkotikarelaterade dödsfallen ökat kraftigt i Sverige de senaste åren.

Trots att det numera är betydligt fler som varje år dör av droger i Sverige än i trafikolyckor, är det enligt Börje Olsson relativt tyst om problemet i både media och bland politiker.

”Beror på vilka som dör”

– Jag tror att det beror på vem som dör. Så är det med alla sociala problem. Om det var samhällets överklass eller riksdagsledamöterna som dog skulle det bli ett väldans liv. Men det är inte så. Den absoluta majoriteten av de som dör är socialt mycket marginaliserade människor, säger han.

Så har det dock inte alltid varit.

Intresset avtog

– På 70- och 80-talet hamnade narkotika ständigt på topp tre-listan i undersökningar om vilka samhällsfrågor som ansågs viktigast, säger Börje Olsson.

I början av 90-talet i samband med finanskrisen och hög arbetslöshet avtog intresset hos både allmänhet och politiker – samtidigt som missbruksproblematiken och dödstalen förvärrades, säger han.

– Under 90-talets andra hälft ökade missbruket i Sverige med 40, 50 procent , framförallt av heroin.

Sociala problem bidrar

I dag är narkotikadödligheten i Sverige en av de högsta i Europa – mer än fyra gånger så hög som genomsnittet i EU, enligt en ny rapport som presenterades i dag.

– Det finns inga lätta och enkla förklaringar till varför det ser ut så här, säger Börje Olsson, och pekar på att de sociala problemen ökat i samhället, vilket är en stor grogrund för missbruk.

Men dödstalen beror också delvis på svensk narkotikapolitiks grundläggande ideologi där nolltolerans ska råda, enligt Börje Olsson.

– Saker vi forskare vet har effekter på missbruk och överdoser passar inte in i svensk narkotikapolitik.

Minska skadeverkningarna

Den svenska nolltoleranspolitiken formulerades på 70-talet. 1988 blev det olagligt att använda droger och i början av 90-talet skärptes straffen för narkotikabrott.

Politiken har i första hand fokuserat på att få människor att sluta med droger, samtidigt som insatser för att minska risker och skador hos de som missbrukar – så kallade harm reduction-åtgärder – har ansetts kontroversiella, trots att dessa åtgärder har starkt stöd i forskningen, säger Börje Olsson.

– I Sverige har inget bruk eller missbruk varit accepterat och åtgärderna har varit inriktade mot detta. Medan man i ett harm reduction-perspektiv säger att vi har både bruk och missbruk i samhället som vi inte kommer få bort, så därför är det bättre att försöka hantera problemen så gott det går och åtminstone försöka minska skadeverkningarna.

Kan minska dödligheten

I den rapport om narkotikasituationen i Europa som presenterades i dag lyfter EU:s narkotikabyrå EMCDDA fram flera olika harm reduction-åtgärder som kan ha effekt på narkotikadödligheten, bland annat utdelning av nässprayet naloxon som häver heroinöverdoser och tillgång till så kallade injektionsrum där missbrukare tillåts injicera droger under överinsyn av vårdpersonal.

Inget av detta är än så länge infört i Sverige, även om planer finns för att börja dela ut naloxon i Skåne och Stockholm.

”Bör lyssna mer på forskningen”

Andra insatser av den här typen, som läkemedelsbehandling med bland annat metadon till heroin- och andra opiat- och opioidmissbrukare, liksom sprututbytesprogram som minskar risken att smittas av hiv och hepatit C, är bara delvis införda i Sverige och når inte alla missbrukare som behöver hjälp – trots att en rad studier visat att dessa insatser är effektiva.

– Vi måste acceptera att vi ska kunna göra saker för människor som missbrukar droger, trots att de inte lägger av helt, säger Börje Olsson som anser att svenska politiker bör lyssna mer på forskningen och inse att nolltoleranspolitiken spelat ut sin roll.

”Nolltoleransen inte i takt med tiden”

– Den formulerades i en tid då missbruksproblemen såg väldigt annorlunda ut än i dag. Nu liknar Sveriges situation allt mer övriga Europas och då bör vi också bemöta problemen med åtgärder som är vanligare i övriga EU, det gäller så kallade harm reduction-åtgärder, menar Börje Olsson.

– Nolltoleransinställningen är en politik som inte är i takt med tiden, och den löser inte problemen, säger han.

– I dag har vi ett helt annan missbrukssituation och ett helt annat samhälle och det måste politiken ta sin utgångspunkt i.