Det handlar om månen Enceladus, som är en av 62 månar som kretsar kring gasplaneten Saturnus. Rymdsonden Cassini lämnade jorden 1997 och 3,5 miljarder kilometer senare var den framme i omloppsbana kring Saturnus.
Gruppen med forskare från NASA samt från europeiska rymdstyrelsen ESA och det italienska rymdorganet har kommit fram till att det finns ett hav vid månens södra pol. Genom att se att månen har lägre densitet just där kom de fram till att det måste finnas ett hav med flytande vatten, vilket också överensstämmer med tidigare forskning om Enceladus.
Gejsrar sprutar vattenånga
Det finns gejsrar på den södra delen av Enceladus. Gejsrarna upptäcktes redan 2005 och fyra år senare kunde Cassini flyga tillräckligt nära för att ta prov på partiklarna som gejsrarna sprutade ut. I ångan fanns både natrium och kalium berättade NASA i ett pressmeddelande. Redan då fanns förhoppningen om flytande vatten under den isiga ytan på Enceladus men man förmodade att det skulle vara i form av en heltäckande saltvattensocean.
Tack vare gravitationskrafter från Saturnus hålls vattnet flytande trots att månen inte har en egen atmosfär för att behålla värme. Man skulle kunna säga att månen knådas av gravitationskraften eftersom det är stor skillnad beroende på vilken sida månen har mot planeten. Gejsrarnas utbrott sker dessutom i de cykler som kan förväntas av ett tidvatten påverkat av Saturnus gravitation.
Även Europa har förutsättningar för liv
Enceladus är den andra månen där det finns starka bevis finns för flytande vatten. I december skrev SVT Vetenskap om hur Hubble-teleskopet tagit bilder som visar hur vattenånga sprutas ut i stora plymer från Jupiters måne Europa. Det är på dessa två månar som det finns störst chans att hitta liv eftersom flytande vatten är en förutsättning för liv så som vi känner det. I alla fall med den kunskap vi har om universum idag.
– Det kan även finnas flytande vatten på Ganymedes (Jupiters största måne), vatten som i så fall täcker Ganymedes under istäcket men det är fortfarande osäkert, den kan vara genomfrusen, säger Alexis Brandeker, astronom vid Stockholms Universitet.