Kolhydrater eller fett? Debatten har gått het om vilken metod som är bäst för dem som vill gå ner i vikt. Traditionellt har intaget av fet mat, som grädde eller smör, pekats ut som boven i dramat. De som förespråkar exempelvis LCHF hävdar i stället att det är en minskning av kolhydraterna, som det finns mycket av i pasta och ris, som är nyckeln till ett slankare liv. Tanken med dieten bygger på en idé om att kroppen har svårare attomvandla kalorier i form av fett till energi än motsvarandekalorier som kommer från kolhydrater.

Genom att minska mängden kolhydrater till en så liten mängd sommöjligt får man alltså kroppen att ta upp så lite energi sommöjligt utan att gå miste om de viktiga ämnen som finns i mat,framför allt protein och omega-3 och -6. Dessutom så ska en minskadmängd kolhydrater leda till lägre blodsockernivåer och därmed lägreinsulinnivåer, något som är bra för de allra flesta.

Amerikanska forskare följde 19 feta personer som till en början fick exakt 2.700 kalorier per dag. Sedan minskade de på kaloriintaget i två veckors tid, antingen genom att minska på mängden kolhydrater eller på mängden fett.

Intensiv övervakning

Under tiden övervakades de noga av forskarna. Varje liten gnutta mat, dryck eller motion noterades. Även mängden utandat syre och koldioxid mättes, samt mängden kväve i urinen. Allt för att kartlägga de kemiska processerna inne i kroppen så noga som möjligt.

Efter sex dagar hade båda metoderna resulterat i en viktnedgång. Men de som hade ätit mindre fett hade minskat sitt kroppsfett med i snitt 463 gram, att jämföra med 245 gram för dem som hade minskat på mängden kolhydrater.

– När man bantar så är inte en viktnedgång viktigast utan det äratt minska på mängden fett. Det man noterade var att i det fall manminskade på andelen kalorier från kolhydrater så ökadefettförbränningen mer än när man minskade på andelen kalorier frånfett. Dock var minskningen av kroppsfett högre i det fall manminskade på andelen fett, förklarar Erik Näslund, professor vidinstitutionen för kliniska vetenskaper på Karolinska Institutet iStockholm.

Vad rapporten visar är helt enkelt att en kolhydratfattig kost leder till högreförbränning av fett, men det fett som förbränns kommer både ifrånkosten och ifrån kroppens fettreserver. Mängden kroppsfett minskasalltså inte i samma utsträckning som om mängden fett i kostenbegränsats istället.

Inga skäl

Forskarna, verksamma vid National Institutes of Health, konstaterar att det inte finns några metaboliska skäl att välja en diet fattig på kolhydrater framför en som innehåller lite fett. Tvärtom.

Trots att rapporten visar att det kan finnas en skillnad på kortsikt så var det viktigaste resultatet av experimentet en matematiskformel som visar att kroppen på lång sikt lär sig att kompenseraför obalansen i kosten. Efter tillräckligt lång tid med antingenmindre kolhydrater eller mindre fett kommer alltså kroppen att lärasig hur den ska hantera sina egna fettreserver.

– Precis som desäger i rapporten så är den stora frågan för den som vill gå ner ivikt hur man i praktiken begränsar intaget av energi i form avkalorier, säger Hanna Eneroth, nutritionist vid livsmedelsverket.

Enligt henne går rapporten i linje med vad forskare sett underganska lång tid, nämligen att det som spelar störst roll när enperson försöker nå en mer hälsosam kroppsvikt är att intaget avkalorier är mindre än åtgången, och för att kunna hålla sig till ensådan kost måste dieten vara sådan att personen klarar av att hållasig till den.

– Vi rekommenderar fortfarande en varierad kost medmycket grönsaker, frukt, baljväxter och fullkornsprodukter för attmänniskor ska må bra, säger Hanna Eneroth.

Den nya studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism.