I en studie som publiceras i senaste numret av vetenskapstidskriften Nature kartläggs den nya fågelinfluensans väg och ursprung. Och det är viktigt, eftersom H7N9 beskrivs av forskare som ett av världens farligaste virus någonsin, med sin höga dödlighet och förmåga att spridas direkt från människa till människa.

­– Det här viruset skrämmer mig ordentligt, det här viruset är synnerligen otrevligt, just för att det flyger under vår radar, vi vet inte var det finns också plötsligt dyker det upp och ger allvarlig lunginflammation och orsakar hög dödlighet, säger Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala Universitet.

H7N9 är vad forskare kallar för ett lågpatogent fågelvirus, vilket betyder att de fåglar som smittas bara får lätt feber. Det är därför svårt att upptäcka om exempelvis kycklingar bär på ett lågpatogent virus, det flyger då ”under vår radar” som Björn Olsen uttrycker det. Spridningen blir då större eftersom smittade fåglar inte kan upptäckas.

Dold spridning

Fågelinfluensan H7N9 är alltså svår att upptäcka eftersom fåglar och kycklingar inte dör av viruset, till skillnad från den förra fågelinfluensan H5N1 från 2005, som var ett så kallat högpatogent fågelvirus och tog kol på de fåglar som smittades. Då var det lättare att hålla koll på var viruset spred sig.

Genom att studera virusets genetiska ursprung i labb tror de kinesiska forskarna att H7N9 är en blandning av två olika sorters fågelvirus som slagits samman när det smittat en och samma cell.

– Två olika influensavirus kan infektera samma däggdjurscell samtidigt. Då kan man tänka sig att man blandar två kortlekar, man har en svart kortlek med det ena viruset och en vit med ett annat virus, dessa kortlekar går in i samma cell, och ut kommer en svartvit kortlek, säger Björn Olsen.

Och det är det som de kinesiska forskarna antar har skett med H7N9. Det ena viruset har troligen fört med sig en viss sorts gener som gör att den nya fågelinfluensan på ett effektivt sätt kan attackera däggdjursceller. Och det är därför viruset är så farligt för oss människor.

Hotet kan växa

Efter fältstudier i angränsande regioner till de av H7N9 drabbade områdena i Kina, hittade forskarna dessutom ytterligare en variant av fågelinfluensa, H7N7, som i experimentell miljö också visat sig ha förmåga att smitta däggdjur.

Sammantaget betyder det här att hotet från fågelinfluensan kan växa sig större, enligt forskarna i Nature-artikeln.

Hittills har över 130 personer rapporterats smittade av den nya fågelinfluensan H7N9 och av dem har uppemot en tredjedel dött i svår lunginflammation.

Skapar ännu farligare virus

Många är nu oroade när den kontroversielle holländske virusforskaren Ron Fouchier har meddelat att han vill förvärra viruset genom att låta det cirkulera bland illrar i labbmiljö, för att på så vis kunna förutsäga det naturen eventuellt skulle kunna ställa till med.

Ron Fouchier har redan gjort liknande experiment på den förra fågelinfluensan, men tvingades avbryta forskningen i över ett år, på grund av säkerhetsskäl. Men nu är han igång igen.

Ron Fouchier vill inte ställa upp på någon intervju i nuläget, men så här sa han till Vetenskapens värld härom året, angående sin forskning:

– Vi måste vara förberedda på att det kan hända i det vilda. Och om vi upptäcker viruset ute i verkligheten, så kan vi gå ut och försöka ta bort viruset för att förhindra en pandemi. Och om det misslyckas kan vi i alla fall tidigare än vad som varit möjligt annars utveckla vaccin och behandlingar som gör utbrottet mindre aggressivt.

Nödvändigt ont

Trots att det alltid finns en liten risk att det förvärrade viruset tar sig ut från labbet, så håller virusexpert Björn Olsen med Ron Fouchier om att det är nödvändigt att skapa ett slags virusmonster för att vara bättre förberedd på vad som kan och troligen kommer ske i naturen:

– Man skapar ett monster, men å andra sidan har vi redan skapat monstret med vår djurhållning. Men det viktigaste för honom (Ron Fouchier) är att tänka på är att viruset inte får komma löst från labbet. Kommer det löst är det livsfarligt. Detta är en luftburen smitta. Vi kan inte sluta andas och kan inte sluta hosta när vi väl sätter igång, så då kommer vi få en snabb spridning av fågelinfluensan. Vi har ingen flockimmunitet mot detta viruset, säger Björn Olsen.