Finns det vissa beteenden som är typiskt kvinnliga eller manliga? Och om det gör det, beror dessa skillnader på uppfostran eller biologi?

Om detta handlade dokumentären ”Flickor och pojkar – födda olika?” som sänds i Vetenskaps värld 16 mars. Efter dokumentären svarade dessa experter på frågor från tittare och läsare:

* Karin Schenck-Gustafsson, överläkare i karidiologi och professor vid centrum för genusmedicin, Karolinska institutet.

* Malin Ah-King, evolutionsbiolog och genusforskare, Uppsala universitet.

* Isabelle Dussauge, vetenskapshistoriker och genusforskare, Uppsala universitet.

* Malin Attefall, redaktör för Vetenskapens värld.

Denice: Jag förstår inte riktigt det där med att kvinnor känner mer intensivare smärta. Borde inte kvinnor – via evolution – fått en högre ”smärtgräns” med tanke på allt som innefattar graviditet och barnafödande etc?

Karin Schenck-Gustafsson: Hej här ska man nog skilja mellan akut och kronisk smärta. När det gäller kronisk smärta så är 80% av de som drabbas kvinnor. De får nämligen oftare sjukdomar som reumatoid artrit och artros som går med värk. Även fibromyalgi drabbar mest kvinnor. Dock utförs den djurexperimentella forskningen till 90% på handjur när man vill få fram ny läkemedel mot smärta. Detta har nu stora forksningsmyndigheter nyligen uppmärksmmats och utfärdat nya rekommendationer om hur man ska lägga upp studier, till ex NIH.

Regina: Betyder att homosexuella har en 50-50 hjärna?

Isabelle Dussauge: Programmet missade att berätta att teorin om att det finns kvinnliga och manliga hjärnor (inte minst Simon Baron-Cohens teori om den manliga hjärnan) är mycket kritiserat. I kort kan man säga att det inte finns en kvinnlig och en manlig hjärna -- eller om det skulle finnas det, har många kvinnor en manlig hjärna och vice-versa. Sedan ang homosexuella: Om du undrar om homosexuella identifierar sig som hälften man, hälften kvinna, skulle jag säga nej. Homosexuella, liksom heterosexuella, kan identifiera på en mängd olika sätt -- man, kvinna, inget av det, queer, mfl.

H: Hej! en förskola genomförde en egen ”studie” på barn som var ca 3-5 år (läst för längesedan tyvärr ingen källa). I ”studien” uppmuntrades pojkar att leka typiskt ”flickigt” och vice versa. Efter en/två månader sågs en tydlig förändring, ex. flickorna lekte krig med pinnar och pojkarna tenderade att agera mer ”flickigt”. Vad säger ni om detta, framför allt med tanke på att en förändring sågs efter en så kort tid? Utvecklas/förstärks eventuella biologiska skillnader främst i puberteten?

Malin Ah-King: Det visar på att det sociala har en väldigt stor betydelse. Jag tror det är studien av Tittmyran/Björntomten du tänker på.

Elisabeth: Angående manligt/kvinnligt och autism – jag har hört att oxytocinspray kan förbättra förmågan att tolka andras känslor för de personer som brukar ha svårt för detta. Är oxytocinnivån naturligt högre hos kvinnor?

Karin Schenck-Gustafsson: Ja under till ex gaviditet och amning. Oxytocin är ett må bra hormon.

E: Med tanke på att eventuella skillnader mellan könen är en ganska politisk känslig fråga m.m, hur är ”stämningen” i forskningsvärlden? Finns det en samstämmighet eller förekommer det mycket ifrågasättande av vetenskapsresultat och slutsatser?

Malin Attefall:  Jag har inte insikt i exakt hur stämningen är i forskningsvärlden vad gäller dessa frågor, men generellt kan man säga att vetenskap hela tiden bygger på att lägga fram nya hypoteser, styrka eller motbevisa dem. Och därför är ifrågasättande och försök att vederlägga och motbevisa nya teorier legio.

Lotta: Vad hette institutionen som gjorde testet med att tolka kroppsspråk? Går det att få tag i filmerna för eget bruk?

Malin Attefall: Filmern ligger på svtplay under en tid nu. När våra rättigheter går ut kan man vända sig till bbc för att få köpa en kopia.

Simon: Hejsan! Lite som någon var inne på innan så är experimentet med aporna öppen för kritik p.g.a. användandet av bilar etc. Jag tänker också på kulturella skillnader – både i den vetenskapliga metoden, på eventuella resultat och hur man tolkar resultaten. Ett känt exempel är ju Bäckaskogskvinnan – ett skelett som man till 70-talet (tror jag) tros ha tillhört en man enbart baserat på de kvarlämnade vapnena i graven. Efter DNA-analys fann man sedan att det tillhörde en kvinna, vilket förändrade vår syn på hur samhällsroller varit fördelade i historien. Är denna kulturella skillnad något som är relevant att ta hänsyn till i den typen av forskning som visades i dokumentären, eller är den vetenskapliga metoden nuförtiden fri från sådana ”fel”? Kanske är det så att man gärna ser experiment och resultat åt visst håll för att det överensstämmer med vad man tycker tillhör sin egna verklighetsuppfattning från ett kulturellt perspektiv.

Malin Ah-King: Det är i högsta grad fortfarande en relevant kritik, vetenskapsgörandet är inte fritt från kulturella influenser!

Birger Ragnarson, läkare: Den som vill visa att könen (eller någn annan företeelse som jämförs) saknar skillnade har en svår uppgift framför sig eftersom det finns så många parametrar att studera. Och negativa fynd inte har något större vetenskapligt värde. Extra svårt blir det ju när tidigare erfarenheter och studier redan visat på skillnader mellan könen på en rad olika sätt. För att bevisa en skillnad räcker det ju med en bevisad skillnad så är det skillnad. Men i Sverige har ju politikerna och de som sysslar med politiskt färgad vetenskap (läs: önsketänkande) bestämt att könskillnader är sociala konstruktionern. Det är dock inte bevisat, och det tror jag beror på att det finns reella skilnader mellan könen. Små, men mycket betydelsefulla. Intressant i programmet (som jag bara såg slutet av) var att den kvinnliga programledaren var övertygad om att kön bara är sociala konstruktioner, trots kunskapen om de 6-7 generna som påverkade mössen...! Varför vill kvinnor så gärna att det inte finns någon skillnad mellan könen? Och varför är det fyra kvinnliga ”experter” i panelen och inte några män?

Malin Attefall: Vi valde ut tre kunniga forskare som profilerat sig vad gäller genusfrågor för att delta i chatten. De råkade vara kvinnor. Jag är redaktör och jag råkar också vara kvinna.

Lasse: Intressant program ur många aspekter. En aspekt gäller hur vi reagerar på läkemedel. Nu råder väl enighet om att läkemedel verkan olika på män och kvinnor på samma sätt som effekten varierar beroende på metabolism, immunförsvar mm. Inriktningen vid forskningen är väl att skräddasy läkemedel efter dessa skillnader?

Karin Schenck-Gustafsson: Ja det stämmer. i Stockholm jobbar vi med att bygga uppe en kunskapsbank där vi tagit fram vad som finns om könsskillnader inom alla rekommenderade läkemedel, finns på www.janusinfo.se. Vi har hittat 15-20 % där det leder till ändringar i dosering med mera på grund av annorlunda biverkningar med mera.

Lovisa: I testet där de höll en hand i riktigt kallt vatten visade resultaten att Han graderade smärtan och dess intensitet lägre än vad Hon gjorde. Vilka skillnader tror ni det skulle varit om A: Testledaren var en kvinna, B: om sagda test gjordes en och en utan möjligheterna att samtala och diskutera som de gjorde nu. Tack för intressanta svar.

Isabelle Dussauge: Jag tror att det kanske hade gjort skillnad -- som regel påverkar experimentens utformning resultaten. Jag tänker först och främst på det du nämner i B: samtalet var ett slags konkurrens samtidigt som det var nästan en intervjusituation, och den ena deltagaren var inte bara man utan forskare i studien, som testades tillsammans med den kvinna som är både deltagare och programledare (dvs som intervjuar honom). Situationen hade varit helt annorlunda om de hade testats i enrum. Jag tror att programledaren hade förmodligen agerat annorlunda om hon frånträtt den dubbla rollen. Hur, det vet jag däremot inte! Det vore intressant att se.

Maja: Kvinnliga forskare tonade ner de medfödda skillnaderna medan manliga underströk dom i filmen tycker jag, varför är det så och är det isåfall representativt?

Malin Attefall: Vad gäller hur berättelsen var uppbyggd tror jag att berättarsättet har en dramaturgisk förklaring. Mosley företräder den mer biologistiska linjen, medan Robert håller på inlärning. Filmen är producerad av brittiska BBC och själv tycker jag att urvalet vad gäller ”vanliga människor på gatan” som uttalar sig om könsskillnader är väldigt brittiska. Jag tror inte svenskar fångade på gatan hade svarat så.

Beate: undrar om ni har några tankar om detta: skulle en vetenskapig bekräftelse om biologisk könsskillnad skulle vara ett hot mot feminismen/jämställdheten? :)

Karin Schenck-Gustafsson: Detta har jag hört framföras av flera och kan ur en vetenskapligt aspekt inte förstå det, det är väl spännande att vi är olika

Är ofta utomlands och stöter då aldrig på dessa tankar, inte ens bland världens mest framstående feminister!

Helena: Anser ni att studierna är tillämpbara i det svenska samhället? Jag tyckte nämligen att den försökte bekräfta väldigt konservativa värderingar och jag som svensk kunde inte känna igen mig.

Isabelle Dussauge: Jag kan bara hålla med i att studierna i stort sett återspeglar de (konservativa) förståelser av kön i den kultur de är framtagna och genomförda. Jag upplever att både intervjumaterial med människor utanför studierna, och att själva studierna som presenteras, inte står lika väl i samklang med den svenska kontexten.

Sap: När kommer ni att visa hjernevask som gick i Norge?

Malin Attefall: Vi har inga planer på att visa Hjernevask i Vetenskapens värld. Men jag vet att dokumentärredaktionen arbetar med projekt om transsexualitet just nu.

joxzaren: Frågan verkar ju minst sagt vara infekterad. Att få till objektiv och saklig forskning kanske inte är möjligt kring detta. Hur mycket av forskningen är icke-naturvetenskaplig kring skillnad manligt/kvinnligt?

Karin Schenck-Gustafsson: Hej det finns numera flera internationella vetenskapliga läroböcker i gender medicine, jag är huvudredaktör för en av dem

falo65: ”Till exempel hävdar den ansedda biologen Ann Fausto-Sterling att det finns minst fem biologiska kön”, vilka komponenter förutom könsorgan och genetiskt kön bestämmer det biologiska könet?

Malin Ah-King: Fausto-Sterling skrev en artikel som ifrågasatte att vår uppdelning i kön alltid är två. Halvt på skämt halvt på allvar föreslog hon en annan kategorisering istället. Sedan dess har hon ändrat sitt förslag efter kritik från intersexuella. Det biologiska könet bestäms av en kaskad av effekter som sätts igång av gener, påverkar hormoner och tillväxten av olika organ och leder till utvecklingen av våra kön. Men det är också viktigt att veta att alla kroppar inte faller inom de distinkta kategorierna manligt och kvinnligt, utan att det finns variation.

Birgitta: Ni som svarar verkar skeptiska till själva idén att det finns några könsskillnader. Vad är enligt er – torts allt – det mest övertygande i tex Baron-Cohens forskning?

Malin Attefall: Baron-Cohen forskar vid ett ansett universitet; University of Cambridge, och har publicerat sin forskning i flera ansedda vetenskapliga tidskrifter. Det betyder att hans studier  granskats av andra kunniga forskare och visat sig hålla. Därför tycker vi att det är relevant att ta upp hans forskning i Vetenskapens värld.

Christina: Fråga till Karin: Vore det inte viktigt att utveckla mediciner även lämpade för att nå bättre resultat hos kvinnor? Till exempel när det gäller att behandla stroke?

Karin Schenck-Gustafsson:  Mitt svar försvann tror jag, håller med dig om speciella mediciner.

Skulle även vilja att forskare och läkemdelsföretag och myndigheter använder sig av könsuppdelad statistik och köns och genusanalys av resultaten.Detta görs fortfarande inte tillräckligt!

Robert: jag är född tvilling och gjort ett könsbyte/korrigering och uppväxt på 60 och 70 talet. Mina mor gav oss både bilar och dockor. Jag lekte alltid med bilarna och min syster med dockorna. Jag är duktig i matte och dålig på att läsa, medan min syster är bra på språk. Jag vill säga att det finns skillnad innan födseln.

Karin Schenck-Gustafsson: Håller med. Här kommer genetik och hormoner in.

Magnux: Finns det överhuvud några bevis för att konstaterade könsskillnader kan ”socialiseras” i hjärnan?

Isabelle Dussauge: Det finns enormt starka bevis på att upplevd erfarenhet formar hjärnan. TIll exempel studier av taxichaufforer som visat på hur visa delar av hjärnan utvecklas av att de kör. Det vill säga att socialisering präglar hjärnan; och om socialiseringen är starkt könad, till exempel om människors fritidsaktiviteter och arbeten är väldigt olika beroende på kön, så kommer detta att lämna spår i människors hjärnor. Observera att sådana förändringar inte innebär att man bär ett kön i hjärnan för livet, utan det förändras jo allteftersom vi lever. En till sak att tänka på är att vi inte är våra hjärnor; utan vad vi gör och hur vi gör det, handlar om mycket mycket mer än våra hjärnor!

Andreas: Med alla de betydande mätbara skillnaderna som verkade vara biologiska i programmet. Ger inte det ett underlag för att det är svårt att nå ”absolut jämställdhet” som vissa eftersträvar, dvs att hälften är kvinnor på tekniska universitetens utbildningar exempelvis. Borde man inte omvärdera det synsättet på vad jämställdhet är och räkna med våra olikheter?

Karin Schenck-Gustafsson: Jo, det tycker jag med.

Nyfiken: Har ni några referenser till den statistik som visades i programmet om man vill veta mer?

Malin Attefall: Se Moseleys artikel, jag kan inte länka till den i chattverkytget, men googla på Mosely ”Is your brain male or female”

Karolina: Hej, jag är en tjej på 16 år! När jag var yngre så lekte jag mest med lego och gosedjur. Nästan ingenting med dockor och sådant. Nu så är mina favoritämnen matte och fysik, inte kreativa ämnen. Så jag undrar ifall min hjärna är ”manligare” eller om det inte har något med det att göra. Väldigt bra program ikväll!

Karin Schenck-Gustafsson: Som framkom i programmet finns det variationer inom könet och ibland kan tjejer var lite mera maskulina och tvärtom.

gustav: Är det här en internationellt erkänt film?

Malin Attefall: Filmen är producerad av BBC Horizon som är ett av de mest ansedda vetenskapliga programmen i Europa. Alice Roberts är professor i medicin, Michael Mosely är en erfaren TV-producent, men också läkare själv. Så ja, jag bedömer att filmen är erkänd.

Birgitta: Om könsskillnader är påhittade, och pojkar lär sig systematisering och aggressivitet, är det då samma sak med djuren och skillnader mellan silverrygg och hona, hingst och sto, tex?

Malin Ah-King: I programmet pratas det om könsskillnader och vilken påverkan det biologiska respektive det sociala har. Vi har en tendens att tänka på djur som ”rent” biologiska, men det finns exempel även från djurvärlden på att även kulturella skillnader påverkar beteende. T ex i en flock med apor där de högst rankade och aggressiva hanarna blev förgiftade vilket ledde till att endast de mindre aggressiva hanarna blev kvar, ett beteende som sedan fanns kvar i gruppen.

Clara: Går det att få en reell objektiv forskning kring ett sådant här laddat ämne tror ni eller löper den risk att bli politiserad?

Malin Attefall: Det är en rimlig fråga, särskilt när man ser vilket tonfall ämnet lockar fram varje gång det ska diskuteras. Men ja, jag tror på den vetenskapliga metoden och jag är övertygad om att även detta ämne kan forskas på med objektiv blick.

Johan: Tack för ett intressant program! I Sverige har vi utan att ha rett ut vad som är sant, gett oss in i ett omfattande socialt ”jämställdhetsexperiment”. Det behövs fler seriösa vetenskapliga program i detta ämne. Är det något ni planerar?

Malin Attefall: Tack för att du gillar programmet! Just nu har vi inga planer på att sända fler program inom samma tema, men det kan mycket väl tänkas att vi återkommer till det i framtiden.

..: I allmänhet när det gäller medicinstudier, eftersträvas det en variation mellan könen när det gäller testpersonerna eller kan det t.ex bli så att endast 10 % av testpersonerna är av ett visst kön?

Karin Schenck-Gustafsson: En studie måste vara vetenskapligt upplagd och då räcker inte 10% av ena könet.

Sådana studier är våra att publicera. Dock ser man forfarande att bara 20 % kvinnor är med i kliniska studier om hjärtinfarkt fast det är den vanligaste dödsorsaken för både män och kvinnor.

Karin: En annan sak jag reagerar på är hur den här filmen vill ge intryck av att ge viktiga svar i jämlikhetsfrågan. Jag tycker att den inte har så jättemycket med det att göra. Det intressanta är inte könsolikheter utan de som i vissa avseenden trivs/passar bättre i ”det andra könets domän”. Att var och en ges utrymme att utveckla och syssla med det den är bra på eller tycker om oavsett om det ”passar” ens kön är det som är viktigt. Om de flesta av kön A är biologiskt sämre på en typ av uppgift än vad de flesta av kön B är, så ska vi inte för den sakens skull tro att INGEN av kön A kan utföra den uppgiften. Den här filmen är alltför lätt att tolka som att ”kvinnor är si, män är så”. Så upplevde jag det i alla fall!

Malin Attefall: Ja, många av de medverkande personerna gav uttryck för de åsikter du beskriver. Men jag tycker att filmen som helhet med Victorias speakerröst gav en bra balanserad bild.

Sven-Marcus: Har forskarna använt samma art av apor när man har studerat apors användade av leksaker för mänskliga barn? Eller har man studerat grupper från olika arter? Det är ju t. ex. känt att schimpanser och dvärgschimpanser har olika beteende; bl. a. är schimpanser våldsammare, medan dvärgschimpanser är mer sexuella (så vitt jag vet).

Malin Ah-King: De två studier av apors leksakspreferenser som jag känner till har använt sig av väldigt olika apor: grön markatta och makak, vilka har olika levnadssätt. Hos grön markatta är honorna ibland dominanta över hanarna, vilket kan tänkas påverka vem ur en grupp som närmar sig obekanta föremål såsom leksaker.

Rune: Tack för ett intressant program. Hur långt ner i ålder finns forskning kring biologiska skillnader i barns hjärnor? Finns restriktioner p hur unga man får undersöka?

Karin Schenck-Gustafsson: här saknar vi nog fortfarande studier sannolikt beroende på att det är svårare att forska på barn eftersom man inte vill utsätt dem för olika sorters undersökningar.

HAL: (Fråga till Isabelle Dussauge:) Kan du ge några källor eller nyckelord vad det gäller den nya radikala forskningen som försöker nå mer dynamiska modeller för personlighet? Det låter som ett intressant men avancerat mål.

Isabelle Dussauge: jag tycker att Deboleena Roys tankar är intressanta -- se Roy, D. (2012), ”Neuroethics, gender, and the response to difference” , Neuroethics 5: 217-230. 

en del mer på sajten för nätverket neurogenderings: https://neurogenderings.wordpress.com/publications/

Johan: Upplever det som störande att forskare alltför ofta verkar forska för att påvisa sin egna uppfattningar.

Malin Attefall: Jag tror att många har en egen agenda, en egen hypotes. Det viktiga är att man omprövar den om man blir motbevisad eller kommer fram till något som underminerar den egna tesen eller ifrågasätter den på ett rimligt vis.

Student: Kan det inte rent av vara farligt att BORTSE ifrån könsskillnader, inom t.ex. medicinen?

Karin Schenck-Gustafsson: jo, det kan var en fråga om liv eller död

Linus H: Ja tycker att det var synd att man missade att ta upp det mest klara ”beviset” för skillnaden mellan män och kvinnor. Nämligen de barn som opererats till pojke eller flicka pga intersexuallitet och sedan fått en traditionell uppväxt och påverkan. Men ändå alltid kännt att de tillhört fel kön. Norska dokumentären ”hjärnevask” tar upp detta fenomen på ett bra sätt.

Malin Attefall: Jag ska tipsa dokumentärredaktionen om Hjärnevask.

Ingemar B: Om man anser att det inte finns tydliga medfödda könsskillnader, glömmer man inte då att vi främst är biologiska varelser, att evolutionen format oss?

Isabelle Dussauge: biologi och medföddhet är två olika saker! vi har ju kroppar, och en del menar att vi är kroppar, men detta innebär inte alls att vilka vi är, vore bestämt från födseln. biologi är föränderlig.

Britt, 57: Tack för ett fantastiskt intressant program. Men det verkar provocera vad är det provokativa anser ni? Era kvinnliga experter verkar söka sig till förklaringar i sociala skillnader medan männen i filmen söker dom i biologiska, är detta representativt för forskningsvärlden och varför är det så?

Malin Attefall: Vi var medvetna om att detta är ett ämne som både väcker frågor och provocerar många. Personligen tror jag att många inte tycker om att sättas i ett fack och beläggas med egenskaper för att man tillhör ett visst kön, vad som ändå gör filmen intressant att visa är att den diskutera manlighet och kvinnlighet generellt och inte på individplanet.

Sedan tror jag, utifrån de kommentarer jag läser, att en del retar sig på att man diskutera olikheter i stället för likheter och vad som skiljer åt istället för vad som förenar.

Jag upplever inte att kvinnliga forskare i allmänhet är mer intresserade av sociala skillnader och män av biologiska, men du har rätt i att det var så i filmen.

Görel: Isabelle, jo, vi är visst våra hjärnor. Var föreslår du att resten av personligheten skulle sitta annars? I tallkottkörteln kanske, som Descartes trodde på 1600-talet?

Isabelle Dussauge: Descartes tankar är en del av vad kulturhistoriker har kallat ”hjärnmänniskan”, alltså just den historiskt bundna förståelsen som säger att vår personlighet sitter i vår hjärna. Denna tanke har fått fotfäste sedan första hälften av 1900-talet. Men på 1800-talet tyckte de flesta att personligheten satt i hjärtat, och att ens hjärta, dess storlek och dess fysiska komposition avgjorde vilken man var (om man var lat, generös, stark, modig, smart, dum, etc.)

Rune: Vad tror ni är orsaken till att rosa/blå-debatten är så känslig och skapar så mycket debatt?

Isabelle Dussauge: ett tips: läs Fanny Ambjörnssons bok Rosa! det är så känsligt dels för att det går in i människors egna liv, deras starka känslor vad gäller kön, uppfostran, identitet, fri vilja, och det handlar väldigt starkt om sociala normer som vi alla (med- eller motvilligt) lever i.

tveksam: Nog måste de emperamentsskillnader som det manliga hormonet orsakar återvrka på socialiceringen? Allt är sammanflätat och ömsesidigt beoende av vartannat. Det går kanske inte att säga vad som är direkt fysiologiskt, men styrningen via hormonernas mentala påverkan ger i varje fall en fysiologisk grundorsak till skillnaderna.

Malin Ah-King: Men det är också intressant att det inte är en ensidig effekt av hormoner på beteende, utan vårt beteende – om vi stressar, tränar etc. – också påverkar hormonnivåerna.

Andreas: Män har en y-kromosom med gener som kvinnor saknar vilket leder till en rad olikheter mellan könen. Varför är det så kontroversiellt att framföra argument för att detta även skulle påverka vårat beteende? Enbart testosteronnivåerna skulle exempelvis kunna förklara varför mäns och kvinnors hjärnor skiljer sig åt efter pubertetens infall. för att kunna diskutera miljöns inverkan så måste man ju först acceptera de biologiska skillnaderna som finns.

Isabelle Dussauge: testosteronens påverkan på beteende är inget enkelt! om hormoner kan man kort sagt säga att de är tillväxtfaktorer för olika delar av kroppen; de är inte enkla könsagenter. hormoner (bl.a. testosteron) tillhör inte bara ett kön. och tex finns det studier som visar att höga testosteronnivåer inte på något sätt innebär mer typiskt maskulint beteende och vice-versa.

Kim: Malin: finns det inte en del studier kring leksakspreferenser på mänskliga barn? Har för mig att detta studerats på psykologiska institutionen i Uppsala

Malin Ah-King: Jo, det finns många studier på leksakspreferenser hos människor.

Eva-britt: Till Karin Kan man verkligen definiera maskulinitet och kvinnlighet utifrån hur bra man är i t ex matematik? Låter uråldrigt i mina öron.

Karin Schenck-Gustafsson: nej, det var inte så jag menade, själv tyckte jag de naturvetenskapliga ämnena var roligast. det jag menade är att det förstås finns variation i hur man är vad gäller det som uppfattas om manlig eller kvinnlig

Karin: SvT visade för några år sedan, runt 2008, en annan film på liknande tema. Den var ännu intressantare tycker jag. Kan ni visa den igen? Där fick försökspersonerna till exempel styra en grävmaskin och andra saker som är typiskt manliga eller kvinnliga. Där visade man just på både det typiska och på spridningen inom könen. Man pratade också om att nyfödda flickor var mer benägna att vända sig mot ansikten än nyfödda pojkar. Är filmen fortfarande aktuell? Vad hette den? Tack för bra program!

Malin Attefall: Jag borde känna igen den, eftersom jag arbetade på Vetenskapsredaktionen då, men jag minns den faktiskt inte. Ring programföräljningen via växeln, de brukar vara väldigt duktiga på att känna igen filmer. De kan kanske hjälpa dig.

Anna: Stämmer det att män har flera ggr mer testosteron än kvinnor och hur påverkar det skillnader i beteenden tror ni?

Karin Schenck-Gustafsson: Man har tillskrivit de manliga könshormonerna det faktum att män under 50  till ex. dör i förtid på grund av att de är inblandade i våldssituationer, bilolyckor, de begår fler självmord. Om man sedan går till en man i 60 års åldern har testosteronet sjunkit och han kan ha högre östrogennivåer än en kvinna i samma ålder