Strax efter klockan 19 svensk tid kom slutligen den efterlängtade signalen från Rosetta och ett stort jubel bröt ut i europeiska rymdkontrollen Esoc beläget i tyska Darmstadt.

”En bebis som skriker”

Anders Eriksson på Institutet för rymdfysik vid Uppsala universitet berättar att det var nervös väntan innan signalen till slut kom.

– Det var ju drygt en halvtimme över tiden så man funderade på vad som skulle hända nu. Det kunde ju ha hänt någonting, den kunde ju ha krockat med en liten stenklump, säger han.

Kvällens signal från rymden säger egentligen inte så mycket mer än att rymdsonden vaknat till.

– Det här är som en bebis som skriker, men vi vill ju få några ord från den också. Det blir intressant att höra från ESA de närmaste dagarna när de börjar få ut någonting av det som kommer från rymdfarkosten, säger Anders Eriksson.

Skickades upp 2004

Rymdsonden Rosetta skickades upp 2004 och har redan susat fem varv runt solen. Dess nästa mål blir att jaga ikapp och analysera kometen med namnet 67P/Churyumov-Gerasimenko – eller kort och gott kometen CG.

Den här kometen har varit Rosettas mål ända sedan uppskjutningen av Rosetta i mars 2004.

I jakten på bra kometer att undersöka har Europeiska rymdstyrelsen ESA sökt efter kometer som helt enkelt inte susar iväg för snabbt, cirka 100 000 kilometer i timmen anses vara en rimlig hastighet på en komet att jaga ikapp.

”Solsystemets viktigaste väckarklocka”

Och besattheten vid att låta en rymdsond stiga ombord på en komet handlar bland annat om att förstå mer om solsystemets barndom. ESA skriver att Rosettas dator som nu ska ta emot väckningssignalerna är ”solsystemets viktigaste väckarklocka”.

De senaste 31 månaderna har Rosetta inte haft någon kontakt alls med rymdforskarna på ESA. Sonden har varit nedsläckt, eftersom avståndet till solen under en tid varit så stort att solpanelerna inte kunnat samla in tillräckligt med energi och rymdsonden har fått gå på sparlåga i väntan på mer solljus att ladda batterierna med.

Men nu är alltså Rosetta åter tillräckligt nära solen för att få tillräckligt med energi till sina styrsystem.

Åtta månaders jakt

Efter att väckningen av Rosetta lyckats kan nu jakten på kometen CG nu inledas. Det kommer ändå att ta cirka åtta månader för Rosetta att jaga ikapp sin komet.

Vad som då händer, i augusti, är att Rosetta ska försöka gå in i omloppsbana runt kometen, med hjälp av sina styrraketer. Om detta lyckas så hoppas man kunna använda bilder som skickas hem till jorden för att analysera fram en lämplig landningsplats. Och sedan i november hoppas man kunna skicka ner sin lilla landare – stor som en diskmaskin – som förankrar sig i CG med en harpun.

Rosetta och dess lilla landare (som har fått namnet Philae) ska kunna studera kometen CG från det att den är en kall stenbumling, till dess att solen värmer upp den så mycket att den får sin karaktäristiska kometsvans av gaser och stoft. I början av 2015 kommer kometen så nära solen att Rosetta inte längre kan hålla sig kvar i omloppsbana runt CG.

Om allt gått enligt plan så långt är Rosettas framtid oviss. Kanske pensioneras den efter väl fullgjort arbete, kanske får den nya uppdrag.