Plötsligt dyker de upp. De gråa hårstråna nästan smyger sig på ochibland verkar de komma bara över en natt. Vissa har en grå kalufsredan vid 40 års ålder medan andra verkar behålla sin hårfärg ändain på ålderdomshemmet.

Att det finns en ärftlig komponent till närde grå håret dyker upp är känt sedan länge men exakt vilka genersom påverkar har man inte känt till. Nu har forskare för förstagången kunnat identifiera en gen som påverkar att hårettappar sin färg. Har man en viss variant av just den här genen så ökar sannolikheten för att man ska få grått hår tidigt i livet.

Resultatet kommer från ett stortforskningsprojekt där man undersökt de genetiska faktorerna sompåverkar, inte bara grått hår, utan all hårbeklädnad på huvudet ochi ansiktet.

Stor genetisk kartläggning

De brittiska forskarna vidUniversity college London har analyserat dna från över 6000människor. Personernas genanalys har sedan jämförts med derasutseende – vid vilken ålder de blev gråhåriga, hur deras skäggväxtsåg ut och om deras ögonbryn växte ihop eller inte. Med hjälp avdet omfattande materialet kunde forskarna sedan jämföra om olikagenvarianter verkade förekomma oftare vid vissa utseenden. Och såvar fallet.

Precis som för sannolikheten att bli gråhårig tidigt ilivet är det små skillnader i gener, så kallade variationer, som även påverkar om män tillexempel får ett stort och buskigt skägg eller måste kämpa med ynkahårteser på hakan.

Komplex genetik

En av de gener som nu visatskunna påverka grått hår kallas IRF4. Sedan tidigare vet man attIRF4 reglerar produktionen av melanin som är det pigment som geross vår hårfärg men även färg till hud och ögon. Nu visar det sig attden alltså även är iblandad i när vi tappar färgen på vårt hår.

Menatt gener spelar roll för när i livet vi blir gråhåriga eller om viblir flintskalliga tidigt är inte särskilt svårt att förstå. Det räckermed att iaktta en släkt över flera generationer för att förståvilken roll genetiken spelar. Däremot är det komplexa egenskaper som inte alltid påverkas av en enskild gen. Det är ofta flera genetiska faktorer och ivissa fall även miljön som styr. Det gör att forskning på de ärftligakomponenterna som styr just dessa egenskaper ganska omfattande.

– Idet här fallen är det oftast många gener som bestämmer. Så fråganär hur mycket just de genvariationer man har hittat påverkar. I vissa familjerkanske det gör det medan i andra har det liten påverkan. Men på det stora hela så ökar sannolikheten, säger LeifAndersson som är professor inom genomik, vid Uppsala universitet.

Snyggt med grått hår?

Leif Andersson forskar på hur hela vårarvsmassa fungerar och är uppbyggt, ett område som kallas genomik.Han har själv inte deltagit i studien men ser resultatet som enbra grund för vidare forskning om hur ärftliga komponenterpåverkar ansikts- och huvudhår.

Att hitta ett läkemedel somförsenar gråhårighet tror han däremot ligger långt fram i tiden.Det krävs att man först känner till hela mekanismen bakom hur en specifik genvariant ledertill gråhårighet.

Men frågan är om vi verkligen ska motverka vårtgråa hår?

– Tittar man på djur så kan det här med färgbeteckningfaktiskt ha ett signalvärde. Hos gorillor får den mest dominantahanen silverpäls på ryggen. Kanske finns gråhårighet just för attdet inte är en nackdel, säger Leif Andersson.