De medicinska behandlingar som hittills fungerat bra mot cancer har också gett kraftiga biverkningar, eftersom de slår mot både cancerceller och kroppens vanliga celler. Den nya medicinen ska däremot enbart attackera cancercellerna, enligt forskarna. Idén till den nya metoden mot cancer föddes i den svenske cancerforskaren Thomas Helledays hjärna för sju år sedan.
Generell svaghet
– De cancermediciner vi tagit fram hittills har antingen gett väldigt kraftiga biverkningar, eller så har cancercellerna utvecklat resistens emot dem. Så jag tänkte att vi i stället måste försöka hitta en generell svaghet hos cancercellerna, berättar Thomas Helleday.
Och till slut såg han något speciellt i cancercellernas förmåga att överleva. Det handlar om ett enzym som heter MTH1 – ett enzym som fungerar som livvakt för samtliga cancerceller, oavsett cancerform. Det här enzymet skyddar cancercellerna från att skadas av så kallade fria radikaler. Och det här enzymet är enligt Thomas Helleday också cancercellernas akilleshäl.
– Genom att tillsätta en hämmare som angriper det här enzymet insåg vi att man också kan få cancertumörerna att bli mindre i stället för att växa, förklarar Thomas Helleday.
Blockerar cancercellernas skyddsvakter
Forskarnas föreslagna cancermedicin hämmar och blockerar alltså det enzym som fungerar som cancercellernas skyddvakter. När cancercellen försöker dela sig så havererar den i stället inifrån.
– När vi efter de första försöken såg att det verkligen fungerade så här, då var det ett ögonblick där jag förstod att: det här kommer att bli stort, säger Thomas Helleday.
Försöken hittills har gjorts på möss och på mänskliga cancertumörer som avlägsnats från mänskliga cancerpatienter. Men de inledande försöken har visat att den nya metoden faktiskt ser ut att fungera, också på cancerformer som det idag inte finns bot emot.
– Vi tog loss en tumör från en patient som hade en metastaserad malingt melanom, en hudcancer, som varit resistent mot all tidigare cancerbehandling. Och när vi behandlade den såg vi att den här tumören minskade i storlek och faktiskt svarade på behandlingen, vilket är anmärkningsvärt, säger Thomas Helleday.
Försök på riktiga patienter nästa steg
Samma lyckade resultat har forskarna fått i försök på en mängd olika cancerformer. Men än så länge har man inte gjort försök på verkliga cancerpatienter, så hur bra medicinen verkligen fungerar återstår trots allt att se.
– Det här skulle i förlängningen kunna vara en generell medicin mot cancer. Det känns nästan för bra för att vara sant. Och vi får ju vänta och se hur det här nya verktyget kan användas i cancervården, det återstår ju att se. Kanske kan det minska hastigheten som tumörerna växer, eller så kan det döda av vissa tumörer. Men det återstår att se hur brett den här medicinen kommer att kunna användas, säger Thomas Helleday.
– Vi håller nu på och tar fram de bästa läkemedelskandidaterna, och till nästa år ska vi börja pröva det här på patienter. Om vi har tur kan vi ha en färdig medicin om tre till fyra år, säger Thomas Helleday.
Den nya upptäckten publiceras i veckans nummer av vetenskapstidskriften Nature, och bakom studien står förutom Thomas Helledays grupp på Karolinska institutet även fyra andra svenska universitet.