Svenska barn drabbas oftare av dubbeldiagnosen diabetes typ 1 och glutenintolerans än i andra länder. Var tionde barn med diabetes typ 1 upptäcker senare i livet att de också är glutenintoleranta. Länge har man trott att det har genetiska förklaringar, men den nya forskningen visar att vår glutenrika kost förvärrar problemen.

För mycket gluten i kosten hos barn under ett år misstänks inte bara öka risken för att drabbas av glutenintolerans utan också sjukdomar som diabetes typ 1, inflammatoriska tarmsjukdomar, astma och reumatism. De är alla så kallade autoimmuna sjukdomar.

Mycket välling och gröt

Barnläkaren Emma Aldercreutz har jämfört danska och svenska barn och har kunnat visa att svenska barn har högre antikroppsnivåer mot gluten än de danska, något som tyder på att kosten spelar roll.

– Jag tror att det beror på att vi äter mycket mer vete i Sverige, framför allt i form av välling och gröt till våra småbarn och dessutom äter vi mycket mer vitt bröd som äldre, än vad man gör i Danmark. Mycket tyder på att kosten har stor betydelse för att utveckla diabetes typ 1 och andra autoimmuna sjukdomar, säger barnläkaren Emma Adlercreutz som i veckan presenterar en doktorsavhandling om gluten och typ 1 diabetes vid Lunds Universitet.

En annan stor skillnad är hur vi föder upp våra spädbarn. I Sverige är gluteninnehållet i kosten mycket högt för barn under ett år, jämfört med andra länder. Inget annat land ger sina barn så mycket välling och gröt som svenskarna gör.

Inbördeskrig i kroppen

De senaste 20 åren har det skett en explosiv ökning av autoimmuna sjukdomar över hela världen. Det är sjukdomar där immunförsvaret blir överaktivt och börjar attackera sin egen kropp. Vid glutenintolerans slår antikroppar mot tarmens cellväggar, vid diabetes är det bukspottskörtelns betaceller som slås ut och tappar därför förmågan att bilda insulin. Andra stora sjukdomar som orsakas av kroppens eget inbördeskrig är kroniska inflammationer i tarmen, astma och reumatiska sjukdomar.

Glutenfria möss

Så vad är det i gluten som riskerar göra oss sjuka?  Många forskare misstänker att gluten har förmågan att aktivera immunförsvaret som i sin tur sätter i gång de autoimmuna sjukdomarna, och då speciellt diabetes typ 1. Danska forskare har gjort djurförsök med möss som är framavlade för att utveckla diabetes typ 1. När mössen fick glutenfri kost sjönk andelen möss som utvecklade sjukdomen kraftigt.

Emma Adlercreutz har gått vidare med experimenten för att undersöka vad som skiljer de möss som fick glutenkost från de glutenfria. Hon fann att en speciellt slags vit blodkropp påverkades hos de möss som fick mat med gluten i. Man vet sedan tidigare att förändringar hos just den vita blodkroppen gör att den dödar främmande organismer i kroppen och att den deltar i kroppens cancerförsvar. Men den har också visat sig vara aktiv när kroppen utvecklar autoimmuna sjukdomar. Så det verkar som om glutenfri kost gör att mössen inte utvecklar diabetes typ 1 i lika hög grad som möss som får vanlig kost. 

Trend-diet

Det är många som idag avstår från att äta gluten fastän de inte alls har diagnosen glutenintolerans. Många tycker sig må bättre, och det finns de som påstår att gluten rent av är ett gift som leder till inflammationer i kroppen.

Ger din forskning stöd till den glutenfria trend som många anammar nu?

– Det finns forskning som har visat att det finns en typ av glutenkänslighet som inte är vanlig glutenintolerans. Personer med magbesvär upplever ofta att de blir bättre på glutenfri kost, säger Emma Adlercreutz.

Hon betonar att det är viktigt att inte på egen hand utesluta gluten ur kosten om man misstänker glutenintolerans, utan först kontakta läkare som med ett enkelt blodprov kan se om man är glutenintolerant. Om man ställer om dieten på egen hand kan det vara svårare att senare ställa diagnos.

– Men vad gäller risken för att utveckla autoimmuna sjukdomar, som typ 1 diabetes, är den viktigaste kostfaktorn nog vad barn äter när de är under ett år, då tarmen och immunförsvaret ännu inte är färdigutvecklat.

Risk vara född på sommaren

Men det finns också fler misstänkta miljöfaktorer än kosten som tros orsaka autoimmuna sjukdomar.  Emma Adlercreutz har också gjort en genomgång av det medicinska födelseregistret som innefattar alla barn födda i Sverige mellan 1987 och 1993, sammanlagt 768 395 personer. Hon fann att risken att utveckla dubbeldiagnosen diabetes typ 1 och glutenintolerans var större hos barn som var födda med kejsarsnitt, födda på sommaren, var kvinna och född av en svenskfödd mamma.

Nu återstår att förklara vad det är som gör att de här faktorerna ökar risken för sjukdomarna. Man vet i dag att barn som föds med kejsarsnitt får ett annan slags tarmflora än de som föds vaginalt. Vilket kan vara en förklaring till att kejsarsnitt är en riskfaktor.

Barn som föds på sommaren är ett halvt år gamla på vintern när virus och influensasäsongen kommer. Forskare har sett ett samband mellan virusinfektioner och utvecklande av autoimmuna sjukdomar och människor är som mest känsliga när de är under ett år.

– Vi vet att det finns ett samband mellan vad som händer i tarmen och i resten av kroppen. Tarmfloran spelar mycket stor roll både vid utvecklandet av ett normalt immunförsvar och för risken att utveckla autoimmuna sjukdomar, säger Emma Adlercreutz.